Beslut i EU: Företag får viktiga klimatkrav – men vissa slipper
EU-parlamentet har nyligen godkänt "Omnibus 1," ett kontroversiellt förslag som drastiskt omformar viktiga hållbarhetsdirektiv som CSDDD och CSRD. Beslutet, fattat med 382 röster mot 249, innebär att endast företag med över 5 000 anställda och en omsättning på minst 1,75 miljarder euro nu omfattas av CSDDD. Dessutom slopas krav på klimatplaner och möjligheterna att inhämta information från mindre leverantörer minskar betydligt, vilket kritiker menar allvarligt försvårar due diligence-arbetet i riskfyllda värdekedjor. Detta svepande undantag, som även berör majoriteten av företag under CSRD:s rapporteringskrav, har väckt starka och splittrade reaktioner i Sverige och globalt. Konsekvenserna riskerar att omedelbart undergräva företagsansvar och hållbarhetssträvanden.
EU-parlamentets nyliga godkännande av "Omnibus 1"-paketet markerar en avgörande, och enligt många, oroande vändning i den europeiska lagstiftningen kring företags hållbarhet. I en omröstning där 382 ledamöter röstade för och 249 emot, fattade lagstiftarna beslutet att avsevärt begränsa omfattningen av både direktivet om företags due diligence för hållbarhet (CSDDD) och direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD). Detta har omedelbart väckt stor oro bland miljöorganisationer och människorättsförespråkare. Flytten har mötts av splittrade reaktioner i Sverige, vilket belyser en växande oenighet om vägen mot företagsansvar.
Den mest dramatiska förändringen rör CSDDD, som nu endast kommer att gälla företag med över 5 000 anställda och en omsättning på minst 1,75 miljarder euro. Detta minskar drastiskt antalet företag som juridiskt måste utföra due diligence i sina leverantörskedjor för att identifiera och åtgärda miljömässiga och sociala konsekvenser. Avgörande är att direktivets tidigare krav på att företag ska utveckla och implementera robusta klimatplaner har tagits bort helt. Dessutom har möjligheten för större företag att begära viktig information från sina mindre, ofta mer riskfyllda, leverantörer allvarligt begränsats.
Kritiker slår larm och hävdar att dessa ändringar kommer att göra effektivt due diligence-arbete "betydligt svårare i värdekedjor där riskerna ofta är som störst." Detta är särskilt oroväckande då många övergrepp mot mänskliga rättigheter och miljöskador sker i verksamheten hos mindre leverantörer, som nu står inför mindre granskning. Det försvagade direktivet riskerar att skapa blinda fläckar i företagens tillsyn, vilket kan tillåta problematiska metoder att fortsätta obehindrat under förevändning av laglig efterlevnad.
Konsekvenserna sträcker sig även bortom CSDDD. En betydande majoritet av de företag som tidigare omfattades av CSRD:s krav på att rapportera sin hållbarhetsprestanda föreslås nu undantas. Detta breda undantag riskerar att underminera de ansträngningar för transparens och ansvar som mödosamt byggts upp under flera år. Den omedelbara faran är att denna lagstiftningsmässiga tillbakagång skickar en tydlig signal om att ekonomiska överväganden, för närvarande, väger tyngre än det akuta behovet av företagsansvar inför eskalerande klimat- och sociala kriser. Brådskan i denna situation kan inte överskattas; minskad tillsyn kan leda till oåterkalleliga miljöskador och ökade kränkningar av mänskliga rättigheter i globala leverantörskedjor.