EU backar från 2035-stoppet. Vad ändras nu?
EU-kommissionen vill justera den linje som i praktiken stoppar nyförsäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035. I stället för ett totalt utsläppsstopp diskuteras nu ett mål om cirka 90 procents minskning av koldioxidutsläppen, med begränsade undantag som ska kompenseras på andra sätt. Förslaget kommer efter hård press från flera stora billänder och en bransch som brottas med små marginaler och osäker efterfrågan. Samtidigt är transportsektorn en av EU:s största utsläppskällor, och beslutet får stor betydelse för klimatmålen. Frågan är om en mjukare linje hjälper omställningen – eller riskerar att försena den i ett läge där den globala uppvärmningen redan är akut.
När EU våren 2023 beslutade att alla nya bilar som säljs från 2035 ska vara utsläppsfria sågs det som en tydlig signal: framtiden för personbilar är elektrisk. Målet var att snabbt pressa ned utsläppen från vägtrafiken, som står för runt en femtedel av EU:s totala koldioxidutsläpp.
Nu vill EU-kommissionen lätta på kraven. I stället för 100 procent utsläppsminskning diskuteras ett mål på 90 procent till 2035. Den återstående delen ska bara tillåtas om tillverkarna kompenserar, till exempel genom användning av grönt stål, biobränslen eller andra åtgärder som minskar klimatpåverkan på annat håll.
Bakgrunden är ett växande missnöje i flera stora billänder. Tyskland och Italien har drivit på för mer flexibilitet och menar att den gröna omställningen går långsammare än planerat. Bilindustrin pekar också på att elbilar fortfarande är dyrare att tillverka och att efterfrågan svajat på vissa marknader.
Kritiken mot förslaget är dock skarp. Klimatbedömare varnar för att en uppluckring riskerar att bromsa elektrifieringen och skapa osäkerhet för både konsumenter och investerare. Elbilar är fortfarande det mest effektiva sättet att minska utsläppen från personbilstrafiken, samtidigt som de ger renare luft och lägre driftkostnader över tid.
Globalt fortsätter dessutom elbilsförsäljningen att öka, särskilt i Asien, där elektrifieringen går snabbt. Frågan är därför om EU riskerar att halka efter – både klimatmässigt och industriellt – om reglerna blir mindre tydliga. I ett läge där klimatkrisen förvärras år för år kan varje fördröjning få stora konsekvenser.