Det är lätt att tro att klimatpolitik fungerar bäst när den bygger på tydliga regler, starka incitament och vattentäta faktaunderlag. Men Umeåforskare visar nu att känslor är en lika viktig kugge i maskineriet. Hur en policy får oss att känna – hoppfulla, trygga, sedda eller tvärtom stressade och trängda – påverkar både hur effektiva vi tycker åtgärderna är och om vi faktiskt följer dem.

Resultaten märks särskilt vid stora vardagsval. När hushåll funderar på att byta bil, och elbilen ligger på bordet, blir det emotionella filtret avgörande: upplevelsen av status, oro för räckvidd, glädjen i tekniken, eller tryggheten i laddmöjligheter. ”Känslorna spelar stor roll även vid stora beslut som elbilsköp. Den biten har länge varit undervärderad, men vi ser tydligt hur den styr ställningstaganden”, säger Johan Jansson, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet.

För policymakare och företag pekar studien mot praktiska lärdomar. Om styrmedel kommuniceras på sätt som väcker nyfikenhet, begriplighet och tillit ökar chansen att de både accepteras och följs. Det betyder inte att fakta eller ekonomiska signaler ska tonas ned, utan att de behöver paketeras med insikter om hur människor faktiskt känner inför förändring. När klimatlösningar upplevs som meningsfulla och hanterbara blir de också lättare att välja – i butiken, i garaget och i röstbåset.