En ny artikel i Aktuell Hållbarhet lyfter hur den samlade forskningen kring mat, hälsa och klimat pekar åt samma håll: vårt sätt att producera och konsumera mat är en dubbelkris. På individnivå ökar risken för hjärt–kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa cancerformer när intaget av ultraprocessade livsmedel, rött kött och socker är högt. På systemnivå står livsmedelskedjan för betydande utsläpp, markanvändning och förlust av biologisk mångfald.

Forskare bakom de så kallade planetära kostrekommendationerna beskriver en tydlig färdplan: mer baljväxter, fullkorn, grönsaker, frukt och nötter, och mindre rött kött och raffinerat socker. Det handlar inte om att alla måste äta identiskt, utan att världens samlade konsumtion behöver flyttas inom ramarna för vad både kroppar och ekosystem tål. Parallellt krävs produktionsförändringar – från bättre jordhälsa och minskat svinn till smartare användning av gödsel och foder – så att jordbruket kan leverera näring utan att spräcka klimat- och naturmål.

Vägen dit går genom politik, marknader och vardagens val. Styrmedel som gynnar hållbara proteiner, upphandling som premierar klimat- och hälsokriterier, tydligare märkning och bättre tillgång till prisvärd växtbaserad mat kan tillsammans göra det lätt att välja rätt. Företag kan skala upp nya produkter, effektivisera sina leverantörskedjor och sätta vetenskapsbaserade mål. Konsumenter kan börja med enkla skiften: byt ut några köttmåltider i veckan, fyll halva tallriken med växter, och undvik matsvinn. Poängen är inte perfektion över en natt, utan en snabb, bred förflyttning som minskar sjukdomar och utsläpp samtidigt.

Sammantaget är budskapet klart: maten är inte bara en privat angelägenhet, den är en nyckel till friskare liv och ett stabilare klimat. Genom att styra hela kedjan – från åker till tallrik – mot växttunga, resurssmarta lösningar kan vi vända en dubbel huvudvärk till en dubbel vinst.