Tio år efter att Parisavtalet antogs kommer ännu ett bistert lägesbesked från FN. I den senaste upplagan av Emissions Gap Report, FN:s återkommande rapport om klyftan mellan vad länder lovar och vad klimatet tål, slås fast att världen är på väg mot 2,3–2,5 graders uppvärmning om alla nuvarande klimatlöften infrias fullt ut. Med dagens faktiska politik – det vill säga hur länder faktiskt agerar här och nu – landar prognosen snarare kring 2,8 grader, enligt FN:s miljöprogram UNEP Emissions Gap Report 2025: Off Target.

Det är en liten förbättring jämfört med tidigare år, då prognoserna legat ännu högre. Men UNEP understryker att den främst beror på uppdaterade data och beräkningsmodeller, snarare än på en våg av nya kraftfulla klimatåtgärder. Samtidigt slår rapporten fast att de globala utsläppen fortsätter att öka och uppgick till drygt 57 miljarder ton koldioxidekvivalenter senaste året, en ny toppnivå. Med varje år av försenad omställning blir de återstående utsläppsminskningarna brantare och svårare att genomföra.

För att förstå allvaret räcker det inte att stirra på siffror. En uppvärmning på 2,5 grader istället för 1,5 grader innebär att många tropiska korallrev riskerar att försvinna nästan helt, att värmeböljor som tidigare var extremt ovanliga blir återkommande, och att istäckena i Arktis fortsätter att krympa, med stigande havsnivåer som följd. FN påminner om att varje tiondels grad spelar roll: skillnaden mellan 1,5 och 2,5 grader handlar om hundratals miljoner människor som påverkas av översvämningar, torka och skördebortfall mer eller mindre varje år.

En detalj som sticker ut i årets rapport är bedömningen av USA:s betydelse. Forskarna pekar på att USA:s planerade utträde ur Parisavtalet och efterföljande politikförändringar kan höja den globala temperaturprognosen med omkring 0,1 grad. Det kan låta obetydligt, men på en redan överhettad planet motsvarar det ökad risk för extremväder, mer frekventa missväxtår och ytterligare press på länder som redan är sårbara. USA är en av världens största utsläppare och samtidigt ett av de rikaste länderna, med stora möjligheter att investera i klimatlösningar – och därmed också ett betydande ansvar.

Rapporten blir därmed ännu en påminnelse om det som kallas ”emissions gap” – utsläppsgapet mellan vart vi är på väg och vart vi måste. En analys från UNEP:s klimatarbetscentrum i Köpenhamn visar att länderna tillsammans behöver minska sina årliga utsläpp med cirka 42 procent till 2030 och runt 57 procent till 2035 jämfört med 2019, för att ha rimlig chans att hålla 1,5-gradersmålet vid liv Nations must close huge emissions gap. Det skulle innebära utsläppsminskningar på flera procent varje år under mer än ett decennium – i praktiken en snabb omställning av energisystem, transporter, industri och jordbruk.

Samtidigt är budskapet inte enbart nattsvart. UNEP och andra forskare lyfter att tekniska lösningar redan finns och har blivit betydligt billigare. Sol- och vindkraft står nu för en stor del av den globala nyinstallerade elproduktionen, och rapporterna pekar på att just dessa energislag kan leverera en betydande del av de utsläppsminskningar som krävs till 2030 och 2035 Emissions Gap Report 2024 – interaktiv översikt. Energieffektivisering, elektrifiering av transporter samt åtgärder i industri och byggnader lyfts som andra områden där stora reduktioner är möjliga, ofta till relativt låg kostnad.

Även naturen spelar en avgörande roll. Genom att stoppa avskogning, återställa förstörda ekosystem och bruka skogar och mark mer hållbart kan stora mängder koldioxid bindas eller undvikas. UNEP uppskattar att åtgärder kopplade till skogar och markanvändning skulle kunna stå för ungefär en femtedel av de nödvändiga utsläppsminskningarna under de kommande årtiondena. Men då krävs både nationell politik och internationell finansiering som gör det lönsamt att bevara natur istället för att hugga ned den.

Den nya FN-rapporten publiceras bara dagar innan årets stora klimatmöte, COP30, i Belém i Brasilien. Inför mötet brottas EU-länderna med interna konflikter om hur långt man vågar gå i sina nya mål för 2035 och 2040, vilket bland annat rapporteras av SVT Stor oenighet i Bryssel inför klimatmötet COP30. Samtidigt pressas stora utsläppare som Kina, Indien, USA och oljeländerna att presentera mer ambitiösa planer. COP30 ses som ett avgörande tillfälle att skärpa de nationella klimatplanerna – och därmed krympa utsläppsgapet innan fönstret för 1,5 grader slår igen.

Emissions Gap Report har getts ut årligen sedan 2010 och har blivit ett slags temperaturmätare på avståndet mellan världens klimatpolitik och Parisavtalets mål Emissions Gap Report – översikt. Årets upplaga bär underrubriken ”Off Target” – ”Ur kurs” – och sammanfattar läget tydligt: världen rör sig, men alldeles för långsamt, och många av de utlovade utsläppsminskningarna återstår att genomföra i verkligheten.

Slutsatsen är att valet fortfarande ligger hos dagens beslutsfattare. Tekniken finns, många av åtgärderna är redan lönsamma, och rapporten visar att det fortfarande är tekniskt möjligt att begränsa uppvärmningen. Men utan snabbare och hårdare styrmedel – från slutdatum för fossila bränslen till massiva satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och klimatanpassning – kommer kursen att ligga kvar mot 2,5–2,8 grader. Varje tiondels grad extra innebär fler människor som drabbas, fler ekosystem som kollapsar och större kostnader att hantera längre fram. Det är detta budskap FN nu hoppas ska eka i förhandlingsrummen i Belém.