Ny stor elbilsstudie avslöjar oväntat besked om strålning
Debatten om huruvida elbilar ”strålar mer” än andra fordon har i åratal utnyttjats av klimatförnekare och bromsat omställningen. Nu presenterar den tyska konsumentorganisationen ADAC, tillsammans med forskare vid universitetet i Aachen och laboratoriet Seibersdorf, en omfattande studie som mäter elektromagnetiska fält i elbilar, laddhybrider, elmotocyklar och ett bensindrivet referensfordon. Över 975 000 mätpunkter visar att nivåerna ligger långt under de gränsvärden som anses kunna påverka hälsan, även vid kraftig acceleration eller när stolsvärme och andra effektkrävande funktioner är påslagna. Forskarna betonar att inte ens gravida eller personer med medicinska implantat behöver oroa sig. Studien slår därmed undan benen för en seglivad myt – och undanröjer ännu ett argument mot den snabba elektrifiering som krävs för att klara klimatmålen.
Frågan om elbilars ”strålning” dyker upp på forum, i kommentarsfält och vid fikabordet så fort elektrifiering kommer på tal. Oro för elektromagnetiska fält har blivit ett av de vanligaste argumenten för att tveka inför att byta från fossildrivna bilar till eldrift. Nu visar en färsk tysk studie att den oron saknar stöd i mätdata – och att debatten snarare borde handla om hur vi påskyndar omställningen, inte bromsar den med missuppfattningar.
På uppdrag av det tyska förbundskontoret för strålskydd, Bundesamt für Strahlenschutz (BfS), har forskare vid forskningscentrumet för elektromagnetisk miljö vid universitetet i Aachen, laboratoriet Seibersdorf och konsumentorganisationen ADAC genomfört ett av de mest omfattande testerna hittills av elektromagnetiska fält i fordon. Enligt en genomgång från nyhetssajten Allt om Elbil omfattar studien elbilar, laddhybrider, elmotocyklar och ett bensindrivet referensfordon. Totalt samlades över 975 000 mätningar in under verklig körning och vid olika belastningar.
Forskarna har särskilt intresserat sig för situationer där strömmar och spänningar är som högst: vid start, kraftiga accelerationer, snabbladdning och när energikrävande funktioner som stolsvärme är aktiverade. Om det fanns en risk för hälsofarliga elektromagnetiska fält i elbilar borde den synas just där. I stället visar resultaten att alla uppmätta nivåer ligger klart under de gränsvärden som internationella och nationella expertorgan satt upp för att skydda människors hälsa.
Det gäller även grupper som ofta lyfts fram som extra utsatta. Enligt sammanfattningen som återges av Allt om Elbil bedömer forskarna att varken personer med pacemaker eller andra medicinska implantat, eller gravida, behöver undvika elbilar av strålningsskäl. Exponeringen i kupén är kort sagt så låg att den inte anses kunna orsaka kända hälsoeffekter.
Mätningarna visar också att skillnaderna mellan olika bilmodeller främst handlar om hur bilarna är konstruerade – var högspänningskablar, motor och kraftelektronik placerats och hur väl avskärmningen är genomförd. Det betyder att biltillverkare redan i designfasen kan minimera exponeringen ytterligare genom smart layout och materialval. Forskarna uppmanar därför branschen att ta elektromagnetisk miljö på allvar i konstruktionsarbetet, inte för att dagens bilar är farliga, utan för att även framtidens mer kraftfulla modeller ska ligga tryggt under gränsvärdena.
En viktig lärdom från rapporten är att elektromagnetiska fält inte är något unikt för elbilar. ADAC och BfS påpekar att liknande nivåer går att hitta i tåg, spårvagnar och fordon med förbränningsmotor. Moderna bensin- och dieselbilar är fulla av elektronik, generatorer, kablage och styrsystem som också ger upphov till fält. Även vanliga hushållsapparater, som induktionshällar och vissa arbetsredskap, kan ge betydligt högre lokala nivåer än en elbilkupé. Skillnaden är att elbilen ofta hamnat i skottlinjen i den politiserade klimatdebatten.
Den fullständiga tekniska rapporten, med titeln ”Bestimmung von Expositionen gegenüber elektromagnetischen Feldern der Elektromobilität”, har publicerats av BfS i det digitala arkivet DORIS. Där redovisas metodik, mätuppställningar och detaljerade resultat från de olika fordonskategorierna. För den som vill fördjupa sig i siffrorna finns där också resonemang om hur mätvärdena relaterar till gällande rekommendationer och säkerhetsmarginaler.
För elva elbilsmodeller – bland annat Renault Zoe, Tesla Model 3, BMW i3, Volkswagen ID.3, Audi e-tron quattro, Peugeot e-208, Porsche Taycan, Aiways U5, Hyundai Ioniq 5, Fiat 500e och Opel Corsa Electric – samt laddhybriderna Volkswagen Passat PHEV och Mercedes GLE 350 PHEV, framträder samma bild: exponeringen i kupén ligger långt under nivåer som bedöms som kritiska. Ett bensindrivet Opel Corsa användes som referens och visar att skillnaderna snarare är små än dramatiska mellan olika drivlinor.
Studien får därmed betydelse långt bortom den tekniska diskussionen om strålning. I en tid då varje fördröjning av elektrifieringen riskerar att kosta värdefulla år i klimatarbetet blir det avgörande att sortera myter från fakta. Falska eller överdrivna riskbilder kan göra att människor tvekar att byta till elbil, trots att det är ett av de viktigaste stegen för att minska utsläppen från transportsektorn. Att nu kunna hänvisa till en omfattande, oberoende mätstudie stärker beslutsunderlaget för både hushåll, politiker och myndigheter.
Forskarna och ADAC hoppas att resultaten ska leda till fortsatt forskning – inte för att det finns tecken på fara, utan för att följa utvecklingen när batterier, motorer och laddteknik blir ännu kraftfullare. Samtidigt skickar de en tydlig signal till bilindustrin: tänk in elektromagnetisk miljö redan vid ritbordet, så bygger ni bort oro innan den uppstår. För allmänheten är budskapet enkelt: valet mellan fossilbil och elbil bör inte avgöras av rädsla för ”strålning”, utan av hur snabbt vi kan ställa om till ett transportsystem som håller både människor och klimat friska.