När regeringen avskaffade den tidigare klimatbonusen för nya bilar hösten 2022 lovade man en mer träffsäker politik för att få fart på omställningen till elbil. Svaret blev en statlig skrotningspremie: privatpersoner som skrotade en äldre bil med förbränningsmotor och samtidigt köpte eller leasade en elbil, ny eller begagnad, kunde få ekonomiskt stöd. Premien administrerades av Boverket och gällde bilar som skrotats tidigast den 20 augusti 2024 och där både skrotning och elbilsköp registrerats i vägtrafikregistret innan ansökan lämnades in, enligt Boverkets information om den statliga skrotningspremien Statlig skrotningspremie för äldre bilar.

Från början var stödet 10 000 kronor per bil, med en total pott på 500 miljoner kronor. När intresset visade sig vara betydligt lägre än beräknat beslutade regeringen våren 2025 att skruva upp nivån. I ett pressmeddelande aviserades att skrotningspremien skulle höjas till 25 000 kronor, gälla retroaktivt för redan beviljade ärenden och att möjligheten att söka skulle förlängas till hösten 2025 Regeringen höjer skrotningspremien till 25.000 kr. Kort därefter kunde bilsajter rapportera att de förbättrade villkoren trätt i kraft och omfattade fler fordonstyper Idag höjs skrotningspremien vid byte till elbil – gäller även retroaktivt.

Trots mer pengar på bordet, fler godkända bilmodeller och en senarelagd sista ansökningsdag blev genomslaget begränsat. En genomgång av Boverkets siffror som återges i bland annat Göteborgs-Posten visar att det per den 1 oktober 2025 hade kommit in 2 908 ansökningar, varav 2 244 beviljats. Summan som faktiskt betalats ut uppgick då till cirka 55,1 miljoner kronor – ungefär 11 procent av de avsatta 500 miljonerna Floppen avslutas – skrotbilspremien går i graven. TT har vid flera tillfällen lyft att utnyttjandegraden varit låg, och redan i augusti rapporterades att bara runt sju procent av pengarna hittills hade betalats ut Sju procent av regeringens skrotningspremie utbetald.

Kritiken mot skrotningspremien kom tidigt. När den först presenterades hösten 2023 varnade bilistorganisationen M Sverige för att upplägget riskerade att ge ”obefintlig miljövinst” och att satsningen var illa genomtänkt. Organisationen menade att stödet framför allt skulle gynna dem som redan hade råd att byta till elbil, samtidigt som många äldre, mer utsläppsintensiva bilar skulle rulla vidare utan att omfattas av reformen Kritik mot regeringens elbilssatsning Illa genomtänkt skrotpremie – risk för obefintlig miljövinst. Även Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund har beskrivit premien som feltänkt och efterlyst en mer generell skrotningspremie som inte är villkorad till köp av elbil.

En annan återkommande invändning har varit att vägen till premien upplevts som krånglig. För att få stödet krävdes rätt tidsordning mellan skrotning och elbilsköp, att alla uppgifter i vägtrafikregistret stämde, att man saknade vissa typer av fordonsrelaterade skulder och att man orkade sätta sig in i regelverket hos Boverket. För hushåll som står och väger mellan flera stora utgifter kan det vara avskräckande att först lägga hundratusentals kronor på en elbil, för att sedan i efterhand ansöka om pengar där utfallet inte är hundraprocentigt garanterat. Flera bedömare har pekat på att en enklare, mer förutsägbar subvention vid köptillfället kan kännas mer konkret än en administrativ premie som dyker upp långt senare.

Regeringen har samtidigt försvarat grundtanken. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har återkommande framhållit att syftet varit att få bort gamla utsläppsintensiva bilar från vägarna och styra hushållen mot renare fordon, inte att skapa en allmän skrotkampanj oavsett vad man byter till. I en intervju för TV4, refererad av Omni, säger ministern att hon inte är nöjd med att så få bilar skrotats – men att utvecklingen ändå rör sig i rätt riktning genom att stödet kopplas till elbilsköp Rekordfå bilar skrotas – regeringen avfärdar kritik.

Ändå kvarstår det grundläggande problemet: om bara några tusen hushåll använder ett stöd som var tänkt att räcka till tiotusentals skrotade bilar, blir klimat- och miljöeffekten liten i förhållande till de pengar som reserverats i statsbudgeten. En halv miljard kronor hade kunnat användas till exempelvis laddinfrastruktur i glesbygd, satsningar på elbussar eller stöd till bilfria alternativ, menar kritikerna. Att så stor del av pengarna nu riskerar att aldrig betalas ut förstärker bilden av en reform som inte riktigt hittat sin målgrupp.

Sista ansökningsdag för skrotningspremien är den 31 oktober 2025, och därefter upphör möjligheten att söka. Vad som händer med de omkring 445 miljoner kronor som ser ut att bli över är ännu oklart. TT har rapporterat att man sökt ansvarig minister för besked om hur medlen ska användas framöver, utan att få något konkret svar Skrotningspremien för att byta till elbil blev ingen succé – avslutas imorgon. Beslutet kan bli vägvisande för vilken typ av styrmedel regeringen vill prioritera i nästa steg av elektrifieringen: riktade stöd till dem som byter bil, eller bredare åtgärder som gör det lättare för fler att klara sig med färre, renare bilar över huvud taget.

På längre sikt väcker den misslyckade skrotningspremien större frågor om hur staten bör utforma klimatstyrmedel som både är rättvisa, begripliga och effektiva. Sverige har redan en hög andel elbilar i nybilsförsäljningen, men den äldre bilparken är fortfarande stor. Efter skrotningspremiens sorti återstår att se om regeringen vågar prova nya verktyg – eller om lärdomen blir att dyra, smala bidrag inte är vägen framåt.