I en ny artikel i Miljö & Utveckling sammanfattas resultaten från 2025 års globala hälsorapport Lancet Countdown. Där konstaterar forskarna att extrem värme nu orsakar omkring 546 000 dödsfall per år, vilket motsvarar ungefär ett dödsfall varje minut världen över. Jämfört med 1990-talet har den värmerelaterade dödligheten ökat markant, en utveckling som tydligt kopplas till fortsatt stigande temperaturer från förbränning av kol, olja och gas.

Lancet Countdown är ett återkommande forskningssamarbete mellan universitet, FN-organ och hälsomyndigheter som följer hur klimatkrisen påverkar människors hälsa. I årets rapport visar indikatorerna att hälsoriskerna når nya rekordnivåer. Fler människor än någonsin utsätts för farligt höga temperaturer under längre perioder, samtidigt som värmeböljor blir vanligare även i länder som historiskt haft ett mildare klimat. Den ökade hettan förvärrar också andra problem, som luftföroreningar från skogsbränder och spridning av myggburna sjukdomar.

Bakom den torra statistiken finns konkreta tragedier. När temperaturen stiger över kroppens förmåga att kyla ned sig ökar risken för värmeslag, hjärt–kärlsjukdom och andningsbesvär kraftigt. Äldre, personer med kroniska sjukdomar, spädbarn och gravida är särskilt utsatta. Även arbetare som bygger vägar, skördar på åkrar eller jobbar på fabriker utan kylning tvingas ofta välja mellan sin hälsa och sin inkomst. I många städer saknas dessutom gröna ytor och skugga, vilket skapar så kallade urbana värmeöar där temperaturen kan ligga flera grader högre än i omgivningen.

Forskare understryker att många av dödsfallen är möjliga att förebygga. En del av lösningen är klassiska åtgärder som tidiga varningar vid värmeböljor, öppna svalare lokaler för riskgrupper, bättre ventilation på äldreboenden och tydliga riktlinjer för arbetsgivare att pausa eller anpassa arbete vid extrem hetta. Samtidigt räcker det inte med anpassning. Utan snabba utsläppsminskningar kommer antalet dagar med farlig värme fortsätta öka, och därmed också risken att ännu fler dör.

Europa har redan fått en försmak av vad detta innebär. En färsk snabbstudie av sommarens intensiva värmebölja över ett dussin europeiska storstäder uppskattar att runt 2 300 människor dog av hettan under bara tio dagar, varav cirka två tredjedelar bedöms bero på den extra uppvärmning som klimatförändringarna orsakat. Samtidigt visar tidigare analyser att tiotusentals européer dog i samband med värmeböljorna 2022, något som pekar på hur sårbara även rika länder är när temperaturerna skjuter i höjden.

Enligt Lancet Countdown-rapporten orsakar klimatförändringar inte bara värmedöd, utan bidrar redan idag till miljoner klimatrelaterade dödsfall varje år via extremväder, luftföroreningar, undernäring och spridning av infektionssjukdomar. Värmen är dock särskilt tydlig eftersom sambandet mellan temperaturtoppar och överdödlighet kan mätas nästan i realtid. Forskarna beskriver klimatkrisen som en hälsokris där varje tiondels grad ytterligare uppvärmning får direkta konsekvenser för liv och hälsa.

Samtidigt framhåller rapporten att klimatåtgärder också är en enorm hälsomöjlighet. När länder har fasat ut kolkraft har luftföroreningar minskat och hundratusentals för tidiga dödsfall undvikits. Satsningar på förnybar energi, kollektivtrafik, cykelinfrastruktur och energieffektiva bostäder kan samtidigt minska utsläpp, förbättra luftkvaliteten och göra städer svalare. På så sätt kan samma åtgärder som bromsar klimatförändringarna också rädda liv och minska trycket på sjukvården.

Budskapet från forskarna är därför tydligt: siffran en död i minuten är inte ett öde vi måste acceptera, utan ett resultat av politiska och ekonomiska beslut här och nu. Med kraftfulla utsläppsminskningar, bättre värmeanpassning och ett hälsoperspektiv i klimatpolitiken går det att vända utvecklingen. Frågan är hur många minuter – och liv – som hinner gå förlorade innan världen agerar i den omfattning som krävs.