Trots enorm budget: Sveriges nya infrastrukturplan missar viktiga miljömål
En ny nationell plan från Trafikverket, värd 1 200 miljarder kronor, ska styra hur Sveriges vägar och järnvägar utvecklas fram till 2037. Men enligt en kritisk granskning från 2030-sekretariatet kommer förslaget inte att nå nästan några av de uppsatta målen för klimat, miljö eller folkhälsa. Detta väcker frågor kring Sveriges åtaganden och brådskan att ställa om till en mer hållbar framtid, där infrastrukturinvesteringar måste leverera verkliga klimatfördelar för att bromsa den globala uppvärmningen.
Trafikverket har lagt fram ett omfattande förslag till Nationell plan för åren 2025–2037, med en budget på svindlande 1 200 miljarder kronor. Planen ska forma vår framtida infrastruktur, men enligt 2030-sekretariatets remissvar är resultatet nedslående. De menar att planen inte bidrar till att nå Sveriges klimatmål, uppfylla EU:s klimatkrav, förbättra trafiksäkerheten eller folkhälsan. Dessutom missar den att komma ikapp med järnvägens stora underhållsskuld, vilket är avgörande för att främja mer hållbara transportalternativ.
Föreningen, som aktivt arbetar för att transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till 2030, lyfter fram vikten av att varje investerad krona bidrar till en grön omställning. Även om planen får beröm för att delvis minska underhållsskulden för vägnätet, kommer järnvägen inte att vara ikapp ens till 2050 med den nuvarande tilldelningen. Detta är problematiskt, då en fungerande och modern järnväg är grundläggande för att elektrifiera transporter och minska beroendet av fossila bränslen.
Trots den skarpa kritiken mot Trafikverkets förslag, lägger 2030-sekretariatet den yttersta ansvaret på regeringen. De menar att den presenterade planen är en logisk följd av regeringens beställning och dess inriktning. Det är en påminnelse om att politiska beslut direkt påverkar möjligheterna att tackla klimatförändringarna och bygga en hållbar framtid.