AI:s Dolda Pris: Mer än bara el, vår planet betalar [Data]
Nya rapporter visar att Artificiell Intelligens (AI) har en betydligt större miljöpåverkan än vad som hittills beräknats. En omfattande studie från United Nations University Institute for Water, Environment and Health avslöjar att AI:s fotavtryck sträcker sig långt bortom elförbrukningen och innefattar även stora mängder vatten- och markresurser. Denna systematiska underrapportering riskerar att fördröja nödvändiga åtgärder för att möta klimatförändringarna och skydda våra ekosystem. Det är brådskande att vi agerar för en hållbar AI-utveckling.
Den nya rapporten, "Environmental Cost of Artificial Intelligence: Carbon, Water, and Land Footprints", belyser hur AI:s miljökostnader hittills har blivit systematiskt felaktigt beräknade. Fokus har ofta legat på energiförbrukningen vid "träning" av AI-modeller, men rapporten understryker att själva användningen av AI, som nu integreras i allt fler sammanhang, är minst lika energikrävande.
Klimatutsläppen är bara en del av problemet. All den el som går åt för att driva AI-system påverkar inte bara utsläppen, utan också behovet av vatten för kylning och elproduktion, samt mark för infrastruktur och råvaruutvinning. Rapportförfattarna påpekar att dessa tre miljöeffekter kan vara motsägelsefulla; till exempel kan ett skifte från kolkraft till biobränslen minska koldioxidutsläppen avsevärt, men samtidigt öka behovet av vatten med över 30 gånger och mark med 100 gånger. Att enbart fokusera på koldioxidutsläpp kan därmed ge en missvisande bild av den totala miljöpåverkan.
Ett annat kritiskt problem är att AI-teknikens globala spridning kontrasterar mot dess lokala miljöpåverkan. De negativa effekterna märks tydligt i områden där datacentraler etableras, där viktiga mineraler utvinns och där elektroniskt avfall deponeras. Professor Kaveh Madani betonar i en artikel från FN-institutet att vi har kort tid på oss att styra denna teknologiska revolution inom planetens gränser och säkerställa att samhällen som drabbas av resursutvinning och avfallshantering också får del av teknikens fördelar.
Situationen är oroande med flera allvarliga beräkningar: År 2030 beräknas AI:s vattenanvändning motsvara vattenbehovet hos 1,3 miljarder människor. Samma år kan datacentraler knutna till AI förbruka 945 terawatttimmar el, nästan tre gånger mer än vad Pakistan, Bangladesh och Nigeria använder tillsammans. Bara ChatGPT hanterar omkring 2,5 miljarder frågor varje dag, och skapandet av en AI-genererad bild kräver över 1 400 gånger mer energi än en enkel textklassificering. Trots att AI blir allt mer energieffektivt, ökar den explosionsartade användningen det totala energibehovet. Efter 2030 kan AI-relaterad utrustning dessutom generera uppemot 2,5 miljoner ton elektronikavfall årligen.
För att möta dessa utmaningar föreslår FN-institutet ett ansvarsfullt ekosystem för AI, byggt på transparens, miljörättvisa, livscykelansvar och internationellt samarbete. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har också betonat vikten av transparens och kräver att stora AI-företag mäter och offentliggör sin miljöpåverkan, samt att de senast 2030 enbart använder förnybar energi, som rapporterats av FN:s nyheter.
Forskare som Shweta Singh och Frederik Dahlmann från University of Warwick lyfter fram att reglering är avgörande. De menar i en artikel på The Conversation att det är naivt att tro att konsumenterna kan driva förändring; beslutsfattare måste agera och behandla AI som vilken annan resursintensiv industri som helst. I USA har den snabba utbyggnaden av datacentraler, som Metas anläggning i Louisiana som kan kräva dubbelt så mycket energi som New Orleans, lett till lokalt motstånd. Detta har i vissa fall resulterat i nya gasdrivna kraftverk, som beskrivs i en rapport från Lincoln Institute of Land Policy.
Motståndet mot datacentraler växer på gräsrotsnivå i USA, med stöd från både demokrater och republikaner som enas kring oro för vattenbrist och höjda elpriser. Enligt tidningen The Guardian har minst 75 sådana projekt försenats eller lagts på is under första kvartalet i år. Klimataktivister har anslutit sig till rörelsen, med över 500 grupper, inklusive Greenpeace USA, som skrivit till kongressen och begärt ett moratorium för utbyggnaden, vilket webbsajten Grist rapporterar. Denna växande oro understryker det akuta behovet av globala åtgärder och en hållbar omställning för att styra AI:s framtid i rätt riktning.