AI:s elbehov chockar Sverige: 10 kärnkraftverk för nya datacenter
Sverige lockar globala techjättar med sin relativt billiga och fossilfria el, men den snabba AI-utvecklingen förändrar spelplanen drastiskt. Nya datacenter är inte längre bara lagringshallar utan hungriga träningsplatser för AI, vilket kräver enorma mängder energi. Om alla planerade projekt blir verklighet, skulle Sverige behöva en elkapacitet motsvarande tio nya kärnkraftverk. Denna enorma efterfrågan riskerar att driva upp elpriserna och hota vår viktiga gröna omställning.
Datacenter står idag för cirka 1,5 procent av världens elanvändning, men denna siffra växer snabbt. Enligt en rapport från Ernst & Young kan förbrukningen fördubblas till 2030, vilket motsvarar Japans totala elbehov. Sverige är extra attraktivt för etablering av nya datacenter, tack vare tillgången på fossilfri el, konkurrenskraftiga priser och ett kallt klimat som håller nere kylkostnaderna. Detta har lett till ett inflöde av ansökningar från teknikbolag som vill bygga ut.
Men den AI-drivna utvecklingen har förvandlat dessa anläggningar till verkliga energislukare. Enligt Ekonomiekot planerar teknikbolagen att investera svindlande summor i datacenter världen över. I Sverige har ansökningar lämnats in till Svenska Kraftnät som motsvarar ett effektbehov på hela 7 000 MW, plus ytterligare 3 000 MW för redan godkända projekt. Sammanlagt motsvarar detta den elproduktion som tio normalstora kärnkraftverk skulle kunna leverera, vilket kan leda till oacceptabelt höga elpriser, enligt en representant för Svenska Kraftnät i Dagens Industri.
En sådan massiv efterfrågan på el skapar stora utmaningar. Pär Holmberg från Institutet för näringslivsstudier konstaterar att vi varken har elproduktion eller nätkapacitet för att bygga ut i den takt som önskas. Förutom ökade elpriser finns risken att datacenter tränger undan annan viktig verksamhet. Exempelvis är Amazon i Katrineholm regionens största elkonsument, vilket hindrar andra stora aktörer från att ansluta sig. I Norrland kan planerna för Edgeconnex datacenter i Skellefteå krocka med det viktiga projektet Stegra, som ska producera fossilfritt stål i Boden och redan brottas med ökade kostnader, som ytterligare kan förvärras av höjda elpriser.
Denna utveckling har inte gått obemärkt förbi internationellt. CNBC rapporterar om stora protester mot nya datacenter i bland annat USA, Sydkorea och Europa. Bara under årets första månader fick över 70 planerade europeiska datacenter avslag eller inskränkningar. Skottland har till exempel pausat alla ansökningar tills nya regler för miljö, klimat och elförsörjning är på plats, enligt deras parlament. I Sverige försvåras situationen av att elnätsbolagen är förpliktade att ansluta nya kunder enligt en 'först-till-kvarn'-princip, vilket riskerar att de stora teknikbolagen tar all tillgänglig el och lämnar lite över för samhällsviktiga ändamål. Som ekonomireportern Knut Kainz Rognerud säger: "Ska vi ersätta fossila bränslen och dessutom börja tillverka stål och cement utan koldioxidutsläpp så behövs ju väldigt mycket mer el".
En möjlig lösning är att kräva att datacenter själva producerar sin el. Spanien planerar en lagändring som innebär att nya datacenter måste stå för 80 procent av sin egen förbrukning med nyproducerad, förnybar el, rapporterar Reuters. Tyvärr saknas liknande planer i Sverige. Professor Julia Velkova från Linköpings universitet menar att "Staten och andra aktörer borde ta mer ansvar för en helhetsbild, och för att prioritera hur mycket vi bygger, för vem, i vilken form och varför". Att hantera denna massiva tillväxt på ett ansvarsfullt sätt är avgörande för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål och säkerställa en stabil energiförsörjning för alla.