COP17: Världens natur hotas när avgörande förhandlingar låser sig
Vid COP17, den globala konferensen om biologisk mångfald, brottas världens ministrar med låsta förhandlingar som hotar avgörande framsteg. Huvudkonflikten kretsar kring hur de minst 200 miljarder dollar som utlovats för att skydda naturen fram till 2030 ska finansieras och fördelas. Trots nya löften om pengar är brådskan stor att enas om konkreta åtgärder, eftersom den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald kräver omedelbar och samordnad handling. Att säkra vår planets ekosystem är avgörande för en hållbar framtid och för att mildra klimatförändringarnas effekter.
Ministrar från hela världen är samlade vid COP17 för att förhandla om framtiden för jordens biologiska mångfald. Trots god vilja är förhandlingarna svåra, särskilt när det kommer till finansiering. Länderna har enats om att mobilisera minst 200 miljarder dollar årligen för naturskydd till 2030, varav en betydande del ska gå till utvecklingsländer. Men vem som ska betala och hur pengarna ska fördelas skapar djupa sprickor. Utvecklade länder som EU vill att fler ekonomiskt starka nationer, som Kina, bidrar. Samtidigt vill utvecklingsländerna att industriländerna uppfyller sina befintliga åtaganden och att finansieringen blir förutsägbar. Hur den internationella finansieringsmekanismen ska se ut är fortfarande olöst, vilket försvårar arbetet med att hejda den akuta förlusten av biologisk mångfald som är kopplad till klimatförändringarna.
En annan utmaning är den så kallade Cali-fonden, som syftar till att finansiera naturskydd genom företagsbidrag. Fonden har hittills bara fått in en bråkdel av förväntade medel, vilket väcker frågor om frivillighet kontra obligatoriska betalningar från företag som använder digital genetisk information kommersiellt. Konflikterna sträcker sig även till frågor om naturskydd kontra internationell handel, där vissa länder motsätter sig att naturskyddsåtgärder används som handelshinder. Det är tydligt att olika nationella intressen måste balanseras för att nå fram till ett gemensamt beslut om hur vi ska skydda vår planet.
Trots de låsta positionerna finns det framsteg. Beslut har redan fattats gällande bland annat invasiva främmande arter och informationsutbyte. Dessutom har ett nytt initiativ lanserats av Colombia och Finland för att minska naturskadliga subventioner med minst 500 miljarder dollar årligen till 2030 – en viktig åtgärd för en mer hållbar omställning. Sverige, som representeras av statssekreterare Daniel Westlén, driver på för en ambitiös och vetenskapsbaserad uppföljning av naturmålen och en bred finansiering från både offentliga och privata aktörer. Med tanke på den globala uppvärmningens brådska är det avgörande att ministrarna vid COP17 lyckas enas om bindande beslut som kan påskynda genomförandet av naturmålen. Varje dag utan konkret handling driver oss närmare oåterkalleliga förluster av ekosystem och biologisk mångfald, vilket undergräver våra möjligheter att hantera klimatförändringarna.