Din röst lades – men den *verkliga* kampen börjar nu.
Många tror att valet avgör politiken, men förvånansvärt mycket sker först efter att rösterna räknats. Birgitta Losman, med erfarenhet som politisk förhandlare, belyser hur samarbeten och överenskommelser under mandatperioden är avgörande för att konkretisera visioner till faktisk politik. En grundlig förståelse för dessa processer är kritisk för en effektiv styrning, särskilt när det gäller att möta brådskande utmaningar som klimatförändringar och uppfylla Sveriges åtaganden i Agenda 2030.
Det visar sig att en betydande del av politiken formas och bestäms först efter valdagen. Detta är en process som sällan får tillräckligt utrymme i vare sig utbildning eller media, trots dess avgörande betydelse för att omvandla vallöften till konkret handling. Att ha tydliga, skriftliga överenskommelser är grundläggande. Att exempelvis formulera "vi ska främja klimatarbetet" är betydligt mindre verkningsfullt än att sätta konkreta mål, som att "utsläppen från x, y, z ska minska till noll till 2030". Ju mer precisa överenskommelser, desto större chans att de faktiskt leder till önskad effekt och en snabbare omställning mot en hållbar framtid.
Före valet talas det ofta om "röda linjer", men en framgångsrik förhandlingsstrategi innebär ofta att undvika sådana mediala låsningar. Att förhandla i media kan snabbt rasera tillit, som tar lång tid att bygga upp. Intressant nog har de stora partierna, som Socialdemokraterna och Moderaterna, i många frågor en relativt likartad politik, vilket ofta resulterar i uppgörelser som kan överraska väljare och ibland riskerar att lämna viktiga sakfrågor utanför bredare samarbeten.
Sättet som politiker samarbetar på är minst lika viktigt som innehållet i överenskommelserna. Det handlar om den dagliga driften, hur man löser problem och förebygger låsningar. Erfarenheten visar att kommun- och regionnivåerna ofta är skickligare på att hitta konstruktiva samarbetsformer än nationella politiker. Ett stabilt politiskt styre är också avgörande för arbetsmiljön för både förtroendevalda och förvaltningspersonal, där ovisshet kan leda till stress och ineffektivitet. En god samarbetsmiljö är en förutsättning för att Sverige ska kunna driva den snabba, hållbara omställning som krävs.
Även fördelningen av politiska uppdrag är en central del av eftervalspusslet. Ett väl fungerande samarbete underlättar denna process, där en post inte bara ses som en enskild parts uppgift utan som en del av ett lagarbete. Till exempel har Miljöpartiet i Västra Götaland medvetet uppmuntrat andra partier att ta miljöportföljen, medan de själva prioriterat näringsliv och infrastruktur – områden med stor effekt för hållbarhet och grön omställning. Detta belyser hur strategisk postfördelning kan maximera den politiska effekten för klimat och miljö.
Sverige har förbundit sig till Agenda 2030 – världens agenda för hållbar utveckling – men har de senaste åren backat på flera områden och tystnat som röst i världen. Med endast fyra år kvar till målen ska vara uppfyllda är det absolut nödvändigt att den kommande regeringen antar utmaningen med konstruktiva samarbeten. Det krävs modiga och konkreta klimatåtgärder för att accelerera den hållbara omställningen och säkerställa en framtid för alla.