Flygsektorn står inför en stor omställning. Flygresor kommer att bli dyrare, kanske mycket dyrare, då branschen tvingas ta fullt ansvar för sin klimatpåverkan. Från och med 2026 får flygbolag inte längre gratis utsläppsrätter för flygningar inom EU, vilket betyder att kostnaden för koldioxidutsläpp nu är cirka 75 euro per ton. Detta står i skarp kontrast till utrikesflygningar, där kostnaderna ofta är lägre eller obefintliga beroende på destination, vilket skapar en ojämlikhet.

EU planerar nu att utvidga sin utsläppshandel till att även omfatta all flygtrafik som avgår från EU till resten av världen. Detta är ett viktigt steg för att säkerställa att flyget betalar sin del av klimatomställningen, men det har mött starkt motstånd från flygbranschen. Samtidigt blir det obligatoriskt att blanda in så kallade hållbara flygbränslen (SAF), som är betydligt dyrare än traditionellt flygfotogen. Denna inblandningskvot ökar stadigt, vilket ytterligare driver upp kostnaderna.

En ofta bortglömd men kritisk aspekt är de så kallade höghöjdseffekterna, orsakade av flygplanens utsläpp av partiklar och vattenånga. Dessa effekter kan fördubbla flygets totala klimatpåverkan jämfört med enbart koldioxidutsläppen. Att hitta lösningar för att hantera och prissätta denna påverkan är komplext, men absolut nödvändigt för att branschen ska bli verkligt hållbar. Om inte flygbranschen och dess resenärer tar fullt ansvar för dessa kostnader, riskerar hela klimatomställningen att bli onödigt dyr och svår. För att Sverige och världen ska nå sina klimatmål måste alla sektorer bidra, och flyget är inget undantag. Detta kräver modiga politiska beslut som prioriterar planetens framtid.