Framtidens kuster? Ny plan löser översvämningshotet smartare
Svenska forskare lanserar konceptet "flexmark", en innovativ strategi för att hantera stigande hav och översvämningsrisker. Istället för att bygga fast samhället i permanenta strukturer, föreslår Statens geotekniska institut (SGI) tidsbegränsad markanvändning i utsatta områden. Detta erbjuder en mellanväg i klimatanpassningen, där mark kan brukas utan att investera i dyr infrastruktur som senare måste skyddas eller avvecklas. Konceptet är efterfrågat av kommuner och myndigheter, som ser det som ett mindre laddat alternativ till fullständig reträtt. Det kan ge Sverige värdefull tid att planera för en mer hållbar framtid.
Lisa Van Well, forskare vid Statens geotekniska institut (SGI), undersöker tillsammans med kollegor möjligheterna med så kallad flexmark. Idén är att områden som riskerar översvämning på sikt ändå kan användas under en begränsad tid. Det handlar om att undvika att bygga permanenta strukturer, som bostäder eller infrastruktur, som sedan blir dyra att skydda eller riva. Istället kan marken användas för till exempel camping, tillfälliga verksamheter eller flyttbara byggnader.
Denna flexibla markanvändning kan fungera som ett viktigt mellansteg i klimatanpassningen, innan en eventuell planerad reträtt blir nödvändig. Genom att undvika att låsa fast samhället i sårbara områden, kan kommuner agera proaktivt och planera för förändringar över tid. Detta är särskilt viktigt då den globala uppvärmningen gör att havsnivåerna stiger och extremväder blir vanligare, vilket ökar riskerna för översvämningar och erosion längs våra kuster.
Konceptet växte fram ur forskningsprojektet CAMEL, där SGI och andra aktörer studerade hur Sverige kan hantera planerad reträtt. Många tjänstemän uttryckte då ett behov av alternativ mellan dagens permanenta planering och en fullständig reträtt. En enkät visade att över hälften av de svarande kommunerna, länsstyrelserna och myndigheterna såg flexmark som ett användbart verktyg. Det ses som mindre kontroversiellt än ”reträtt” och ett sätt att planera smart med en begränsad tidshorisont.
Liknande lösningar finns redan i länder som England och Skottland, där kustnära områden inte bebyggs permanent men används för verksamheter som kan flyttas vid ökad risk. I Sverige saknas ännu tydliga exempel, men vissa kommuner, som Lomma, har börjat peka ut kustnära områden som inte bör bebyggas på sikt. En utmaning är dock att dagens lagstiftning är anpassad för permanent markanvändning, vilket gör det svårt att planera för tidsbegränsade lösningar.
Behovet av flexibla lösningar kommer att växa i takt med att fler kommuner analyserar riskerna för stigande hav och översvämningar. Att agera nu, innan situationen blir akut, är avgörande. Sverige har fortfarande tid att implementera dessa hållbara strategier för att undvika att bygga in framtida problem och säkra en tryggare miljö för kommande generationer.