Grönregel ifrågasätts: Är 300-metersgränsen för grönska en myt?
En populär tumregel för stadsplanering, den så kallade 3-30-300-principen, granskas nu av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). De nya rönen ifrågasätter om det verkligen finns en skarp gräns vid 300 meter för positiva hälsoeffekter av grönska, vilket får stora konsekvenser för hur vi utformar våra städer. Forskning visar att närhet till grönområden är avgörande för vårt välbefinnande, men att även avstånd upp till 750 meter kan ha positiva effekter. Detta understryker vikten av en flexibel stadsplanering som maximerar grönområdenas fördelar för både människa och miljö, och kan bidra till en mer hållbar och klimatanpassad urban utveckling.
Rosa Danenberg, postdoktor vid SLU, har inom det Formas-finansierade forskningsprojektet Rules & Tools analyserat närmare hundra studier om grönska och hälsa. Hon konstaterar att nära tillgång till grönområden är viktigt för god hälsa. Däremot finns det inget tydligt stöd för att hälsan skulle bli sämre om avståndet överstiger de ofta nämnda 300 meterna. Tvärtom visar vissa studier att även 750 meter kan ge en positiv effekt.
Forskningen belyser också hur olika mätsätt påverkar resultaten. Närheten till grönska kan beräknas på flera vis, vilket leder till varierande siffror beroende på metoden. Detta gör det svårt för kommuner, varav nästan hälften använder sig av 3-30-300-principen, att tillämpa riktlinjen konsekvent och effektivt. Att se vikten av gröna områden är en sak, att mäta dem exakt en annan.
Danenberg menar att kommuner inte behöver tolka gränsvärdena för bokstavligt. Istället kan principer som 3-30-300-regeln fungera som ett viktigt verktyg för att ge grönska större utrymme i stadsplaneringen, vilket är avgörande för att bygga motståndskraftiga och hållbara städer. Forskarna undersöker också "grönytefaktorn", ett poängsystem som används för att främja ekosystemtjänster som dagvattenhantering, biologisk mångfald och sociala ytor. Dessa hållbara lösningar är kritiska för att möta klimatförändringarnas utmaningar och förbättra livskvaliteten i urbana miljöer. Projektet pågår till 2028 och förväntas ge ytterligare insikter om hur vi bäst integrerar naturen i staden.