Grönt ljus för unik klimatprocess mot staten – vad händer nu?

Max Simonsson profile image Max Simonsson Published: Last edited: Read: 2 min
Stunning aurora borealis over snowy forest in Boden, Sweden at night
© Photo: Elias Lindström / Pexels

Klimatnätverket Aurora har fått klartecken från Stockholms tingsrätt för sin stämningsansökan mot svenska staten. Detta markerar ett avgörande steg i kampen för att tvinga fram en skarpare klimatpolitik i Sverige. Efter ett tidigare avslag har Aurora nu omformulerat sin talan, med stöd av nya juridiska framgångar internationellt som stärker argumentet att en ren miljö är en mänsklig rättighet. Frågan är avgörande eftersom statens nuvarande politik anses underminera Sveriges klimatmål och bidra till en akut global uppvärmning, vilket hotar kommande generationers framtid.

Klimatnätverket Aurora, bildat av unga aktivister år 2020, har som mål att med juridiska medel påverka Sveriges klimatpolitik. Deras första stämning av staten lämnades in 2022 men avvisades, dock med en öppning från Högsta domstolen för att en grupptalan skulle kunna lyckas. Detta inspirerade Aurora att omforma sin strategi, med blick på framgångar som den schweiziska organisationen Klimaseniorinnen haft i Europadomstolen.

Den nya stämningen stärks av nyliga internationella besked. I fjol slog internationella domstolen i Haag fast att en ren, hälsosam och hållbar miljö är en mänsklig rättighet, ett beslut som FN:s generalförsamling senare ställde sig bakom. Miljörättsprofessor Jonas Ebbesson vid Stockholms Universitet bedömer att Auroras chanser att lyckas nu är goda, särskilt då den svenska regeringen inte följer sina egna klimatmål, enligt vad han sade Till P1.

Trots att Klimatpolitiska rådet i sin årliga utvärdering och andra experter pekat på att Sveriges nuvarande klimatpolitik inte räcker för att nå uppsatta mål, har regeringen agerat tvärtemot rekommendationerna. Sänkta skatter på fossila bränslen och minskad reduktionsplikt har lett till en kraftig ökning av Sveriges fossila utsläpp sedan oktober 2022. Denna utveckling understryker den akuta brådskan att vidta konkreta åtgärder och ställa om till mer hållbara, elektrifierade lösningar för att bromsa den globala uppvärmningen och skydda kommande generationers rätt till en livskraftig planet.

Justitiekanslern, som försvarar staten, menar att regeringen har en viss bedömningsmarginal och att utsläppen minskat över tid. Men den nationell statistik visar att de fossila utsläppen faktiskt har ökat markant under den nuvarande regeringens tid vid makten, särskilt mellan 2023 och 2024, vilket sätter fokus på behovet av snabb och effektiv klimatåtgärd nu.