Kaos i skogen: Vad händer med artskydd och din mark?
Leif Öster, en känd debattör, riktar skarp kritik mot regeringens hantering av svensk skogspolitik. Han menar att löften om tydlighet har ersatts av stor osäkerhet, höga kostnader för skogsägare och en bristande strategi för artskydd. Enligt Öster riskerar regeringens åtgärder, särskilt gällande skogens klimatnytta, att minska snarare än öka de positiva effekterna. Detta understryker den akuta brådskan att införa en hållbar och transparent politik som gynnar både våra skogar, dess ägare och den globala klimatkampen.
Artikeln kritiserar den nuvarande regeringen för att skapa en förvirrande och kostsam situation för skogsägare, trots tidigare löften om en klar och konsekvent politik. Leif Öster pekar på att frågor kring artskydd är oklara, med flera obesvarade beslut, väntan på besked från EU och en ny dom som komplicerar läget. Detta leder till ovisshet om vilka regler som faktiskt gäller för att skydda hotade arter, vilket direkt påverkar skogsägarnas möjligheter att planera sitt arbete. Som Ulf Kristersson sa innan valet – inget är klart förrän det är klart.
Vidare lyfter Öster att regeringen nyligen antog En svensk strategi för biologisk mångfald som siktar på att skydda 30 procent av landets yta till 2030. Ett sådant beslut är positivt för miljön men saknar en konkret budget för att kompensera de tusentals markägare som nu väntar på besked och pengar. Detta skapar en svår situation där miljöåtgärder riskerar att bli en ekonomisk börda snarare än en samarbetsfråga. På Moderaternas skogssida nämns strategin inte alls.
Skogsstyrelsen, som ska vara en neutral rådgivare och expertmyndighet, får också kritik. Myndigheten belastas med många komplexa och ofinansierade uppdrag från regeringen. Detta har lett till att handläggningstiderna för artskyddsärenden i exempelvis Dalarna är nu ett år, vilket drabbar små skogsägare särskilt hårt. Problemen förvärras av undermåliga avverkningsanmälningar, ofta med rena lagbrott, som tvingar Skogsstyrelsen att lägga resurser på överklagade ärenden.
Kritiken sträcker sig även till regeringens försök att låta expertmyndigheter beräkna skogens klimatnytta baserat på skogsindustrins egen modell, ISO 13391. Öster kallar detta en PR-åtgärd som kan bygga på okända och bristfälliga data, vilket potentiellt snedvrider bilden av skogens verkliga klimatbidrag. Han menar att för att uppnå optimal substitution av fossil energi bör fokus inte enbart ligga på ökad avverkning. Istället skulle energikrävande skogsindustri kunna ersättas med mer effektiva lösningar som hybridparker för vind- och solenergi, som per ytenhet kan substituera betydligt mer olja än traditionellt skogsbruk. Att se skogen som en del av en större klimatlösning, där elektrifiering och förnybar energi spelar en avgörande roll, är viktigt för en genuin hållbar omställning.