Klimatmålen stannar på kontoret – varför når de inte ut?

Max Simonsson profile image Max Simonsson Published: Last edited: Read: 2 min
A diverse group of coworkers sharing a joyful high-five while working in an office setting.
© Photo: Mikhail Nilov / Pexels

En ny undersökning från fackförbundet Vision visar att de ambitiösa klimatmål som formuleras inom kommuner och regioner sällan når fram till medarbetarna. Endast en minoritet, 21 procent, upplever att de har de nödvändiga förutsättningarna att omsätta målen i sitt dagliga arbete. Detta gap mellan vision och verklighet riskerar att allvarligt bromsa den gröna omställningen, som är mer brådskande än någonsin för att tackla den globala uppvärmningen. För att lyckas krävs att ledningen ger medarbetarna tid, mandat och rätt kompetens att aktivt bidra till en hållbar framtid.

En nyligen publicerad undersökning av fackförbundet Vision, baserad på svar från över 5 000 medlemmar i kommuner och regioner, blottlägger en tydlig utmaning i Sveriges klimatarbete. Trots att många organisationer sätter upp viktiga klimatmål, känner sig endast 21 procent av medarbetarna tillräckligt rustade för att agera utifrån dessa i sitt arbete. Hela 35 procent upplever dessutom att förutsättningarna är små eller obefintliga, och bara 24 procent har ett tydligt inflytande över arbetsplatsens miljöinsatser.

Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision, menar att det inte räcker med att bara formulera mål. För att lyckas med den nödvändiga klimatomställningen måste ledningen bryta ner målen till konkreta uppgifter, och sedan ge medarbetarna både tid, kunskap och det mandat som krävs för att utföra dem. Att förbättra energieffektiviteten, optimera upphandlingar för att främja hållbara alternativ och implementera smarta klimatåtgärder är avgörande steg som kräver engagemang från alla.

För att verkligen få medarbetarna ombord är tidig involvering viktig. Att låta fackliga företrädare och anställda delta när klimatstrategier tas fram kan ge värdefulla insikter om arbetsvillkor och kompetensbehov. Undersökningen visar också en tydlig brist på grön kompetensutveckling – 73 procent av dem som arbetar med klimatfrågor har inte erbjudits relevant utbildning det senaste året. Här krävs en satsning på både grundläggande klimatkunskap för alla och mer yrkesspecifik utbildning för att driva förändringen framåt och stärka omställningen till en fossilfri framtid.

Det handlar dock inte bara om utbildning. Många upplever även brist på ekonomiska och personella resurser, samt tid för att prioritera klimatarbetet. Vision föreslår att kommuner med ansträngd ekonomi kan utnyttja befintlig kunskap och strukturer, samt finansiera insatser genom till exempel klimatväxling och smart upphandling. För att tackla dessa utmaningar på bred front efterlyser fackförbundet ett långsiktigt, statligt finansierat 'grönt kompetenslyft'. Klimatfrågan är akut, och en hållbarhetsstrateg kan inte bära ansvaret ensam – det är ledningen som måste skapa förutsättningar för en snabb och effektiv omställning mot en mer hållbar värld.