Klimatmyterna som sprids: Vad du måste veta nu
Medan sommaren 2026 präglats av extremhetta och förödande skogsbränder, har också spridningen av klimatfördröjande desinformation intensifierats. Krönikören Mattias Goldmann dissekerar nu tre vanliga myter som underminerar den akuta klimathandlingen, från falska påståenden om pyromaner till idén att Sverige redan är klimatpositivt. Dessa felaktigheter riskerar att fördröja den avgörande omställning som krävs. Att förstå sanningen bakom dessa lögner är avgörande för att vi ska kunna agera resolut mot den globala uppvärmningen och bygga en hållbar framtid.
Mattias Goldmann lyfter fram hur tre vanliga påståenden ofta används för att tona ner klimatkrisens allvar. För det första hör vi ofta att sommarens våldsamma skogsbränder är pyromanernas fel. Visst, mänsklig aktivitet ligger ofta bakom en första gnista, men det är den allt extremare hettan och torkan från klimatförändringarna som får bränderna att sprida sig explosionsartat och bli så svårkontrollerade. Klimatforskare är överens om att utan den globala uppvärmningen hade bränderna varit långt mindre förödande, och de varnar för att 2027 kan bli ännu värre med en super-El Niño. Detta understryker behovet av omedelbara åtgärder för att minska vår klimatpåverkan och skydda våra ekosystem. Därmed blir hållbara lösningar och förebyggande insatser viktigare än någonsin.
En annan myt är att FN:s klimatpanel IPCC har backat i sina varningar. Sanningen är att IPCC inte har publicerat någon ny syntesrapport sedan 2023, och nästa är planerad till 2029. Det som hänt är att massiva satsningar på solenergi, vindkraft, elbilar och snabbtåg globalt har bidragit till att IPCC:s mest extrema uppvärmningsscenario nu bedöms som mindre troligt att inträffa. Detta är ett tecken på att omställningen kan ge resultat, men det betyder inte att faran är över. Tvärtom har IPCC historiskt underskattat riskerna med en uppvärmning på drygt två grader, delvis på grund av ny forskning om tröskeleffekter. Rapporterna, som bygger på konsensus och ges ut vart sjätte år, ligger därmed inte i forskningens absoluta framkant. Så länge koldioxidhalterna i atmosfären fortsätter att öka, kommer problemen att förvärras, och brådskan att agera kvarstår. Elektrifiering och andra hållbara tekniker är avgörande för att vi ska kunna bromsa den här utvecklingen.
Slutligen möter vi påståendet att Sverige är "klimatpositivt" genom att inkludera skogens koldioxidupptag. Detta är en farlig förvrängning av hur klimatåtaganden fungerar internationellt. Enligt Parisavtalet och EU:s regler räknas utsläpp från fossila bränslen och koldioxidupptag från skog och mark (LULUCF) separat. Att blanda ihop dessa är ett sätt att undvika att ta ansvar för våra faktiska utsläpp. Dessutom är det riskabelt att helt förlita sig på naturens förmåga att buffra koldioxid, då både haven och stora skogsområden som Amazonas redan visar tecken på att förlora sin buffertförmåga eller till och med bli nettoutsläppare. Dagens skogsbruk, med dess fokus på plantageodlingar och kalhyggen, kan dessutom bidra till både större brandrisk och ökade utsläpp av växthusgaser, istället för att vara en del av lösningen. En hållbar omställning kräver att vi minskar våra utsläpp, inte att vi räknar bort dem, och det är därför viktigt att prioritera verkliga klimatåtgärder.
Dessa strategier för att fördröja klimathandlingen är välkända och används för att bibehålla beroendet av fossilindustrin, precis som beskrivs i den inflytelserika boken Merchants of Doubt. Inför viktigare val eller avgörande beslut används de för att blanda bort korten och förvilla opinionen.
Men fakta är tydliga: klimatförändringarna är en akut realitet som kräver snabba och beslutsamma åtgärder från oss alla. Att förstå och bemöta desinformation är ett viktigt steg i den hållbara omställningen.