Miljarder i klimatanpassning redo – Vad hindrar kommunerna? [Data]
Sverige står inför akuta klimatutmaningar med allt vanligare extremväder. För att skydda sig kan kommuner söka statligt stöd för fysiska klimatanpassningsåtgärder. Trots att miljarder kronor finns tillgängliga, växer behoven snabbt och processen att säkra dessa medel är komplex. Många kommuner, både stora och små, upplever att de omfattande förarbeten som krävs för en ansökan utgör en betydande tröskel. Detta belyser vikten av att förenkla tillgången till finansiering för en snabbare och effektivare omställning till ett mer resilient samhälle.
Sveriges kommuner står inför en allt viktigare uppgift: att anpassa sig till ett förändrat klimat med fler skyfall och extremväder. Staten erbjuder bidrag för att genomföra fysiska åtgärder som skyddar samhället, som att bygga vallar eller förbättra dräneringssystem. Däremot finansieras inte de inledande, breda riskanalyserna som ofta behövs för att identifiera problembilden. Det handlar om konkreta åtgärder för att möta den akuta globala uppvärmningen.
Trots att den ansvariga myndigheten de senaste åren inte behövt neka ansökningar på grund av pengabrist, ser de att behoven skenar. Just nu ligger projekt för omkring 2,8 miljarder kronor i pipelinen, vilket understryker den enorma omställning som krävs. Klimatförändringarna väntar inte, och åtgärderna måste skyndas på för att skydda våra samhällen och ekosystem.
Utmaningen för kommunerna är inte bara pengabristen i sig, utan det omfattande arbete som krävs innan en ansökan kan skickas in. Det handlar om avancerade riskutredningar, detaljerad projektering och nästan färdiga bygghandlingar. Erik Glaas, klimatanpassningsstrateg i Gävle kommun, beskriver det som en resurskrävande process. Gävle, som drabbades hårt av skyfall 2021, har till exempel valt att avsätta egna pengar och söka finansiering från EU-program, eftersom vägen till statsbidraget är så pass krävande. De har identifierat klimatanpassningsbehov för över fem miljarder kronor, vilket visar på den enorma ekonomiska insats som ligger framför oss i den hållbara omställningen.
En annan tröskel är kravet på egen finansiering. Kommunerna måste själva bidra med en del av kostnaden för projekten. Detta kan vara särskilt svårt för mindre kommuner med begränsade budgetar och färre personalresurser, trots att deras engagemang är avgörande. Även om det är rimligt att kommunerna bidrar, riskerar kravet att bromsa livsviktiga projekt i de mest sårbara områdena. Därför är det avgörande att hitta sätt att underlätta för kommunerna att snabbt och effektivt ställa om till en mer hållbar och resilient framtid, där konkreta klimatåtgärder är en naturlig del av samhällsbyggandet.