MR-strategin kritiseras: Vad regeringen missar [Rapport]
Sveriges nationella strategi för mänskliga rättigheter möter skarp kritik från både Statskontoret och Institutet för mänskliga rättigheter. Enligt Statskontoret saknar strategin tydliga delmål och vägledning, vilket har resulterat i bristande genomslag hos myndigheter, kommuner och regioner. Institutet för mänskliga rättigheter kräver ett totalt omtag och en ny, riksdagsförankrad strategi med konkreta åtgärder. Denna utveckling belyser det akuta behovet av att stärka Sveriges arbete med mänskliga rättigheter, vilket är avgörande för samhällets grundläggande principer och internationella åtaganden.
Statskontoret, en myndighet med uppdrag att granska statlig verksamhet, har i sin rapport konstaterat att Sveriges nationella strategi för mänskliga rättigheter har stora brister. Bland annat saknar strategin tydliga delmål, prioriteringar och konkret vägledning, vilket har gjort att den inte fått det genomslag som avsetts hos myndigheter, kommuner och regioner. Att ha en effektiv strategi för mänskliga rättigheter är grundläggande för ett rättssäkert samhälle och avgörande för att Sveriges medborgare ska åtnjuta sina rättigheter fullt ut. Tove Lindström, utredare på Statskontoret, framhåller att myndigheten fokuserat på hur regeringen genomfört och använt strategin i sitt fortsatta MR-arbete.
Trots att en del av strategin syftar till att stärka näringslivets arbete med mänskliga rättigheter, har Statskontoret funnit att befintliga åtgärder som regeringens handlingsplan för företagande (från 2015) och statens ägarpolicy inte infördes tack vare strategin. De konstaterar dock att dessa åtgärder fortfarande bidrar positivt. För att förbättra arbetet föreslår Statskontoret att regeringen inför regelbundna rapporter till riksdagen, förslagsvis vart fjärde år, som ska ge en nulägesbild och tydliga prioriteringar. En sådan systematisk uppföljning är viktig för att kunna anpassa och utveckla arbetet med mänskliga rättigheter över tid.
Institutet för mänskliga rättigheter går dock betydligt längre i sin kritik än Statskontoret. Charlotte Palmstierna, ställföreträdande direktör vid institutet, menar att det krävs ett helt nytt och mer aktivt arbete. Redan 2024 föreslog institutet en ny, riksdagsförankrad strategi med konkreta och tidsatta åtgärder, ett krav som stärktes av en rekommendation från FN:s råd för mänskliga rättigheter 2025. Institutets krav på en omfattande förändring belyser att det nuvarande systemet inte räcker till för att uppfylla Sveriges höga ambitioner och internationella åtaganden inom området. Institutet vill även se ett mer systematiskt arbete inom offentlig sektor, bättre stöd till myndigheter, samt en översyn av hur svensk lagstiftning stämmer överens med internationella konventioner.
Palmstierna riktar också kritik mot att varken nuvarande eller tidigare regeringar har agerat snabbare, trots att institutet uppmärksammade behovet tidigt. Hon menar att FN:s rekommendation från 2025 sannolikt var avgörande för att regeringen till slut gav Statskontoret uppdraget att granska strategin, vilket understryker vikten av internationella påtryckningar för att driva förändring i en så central fråga som mänskliga rättigheter. Att säkerställa mänskliga rättigheter är inte bara en fråga om lagar och regler, utan om att garantera varje individs värdighet och välfärd i samhället.