Neutral budget – men vad betyder det för vårt klimat?
Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat statsbudgeten för nästa år. Trots att den beskrivs som "neutral", eftersom regeringen är en expeditionsministär, har den tyvärr fortsatta negativa effekter för miljön och klimatet. Detta beror på att tidigare beslut och uteblivna satsningar från Tidöregeringen systematiskt har försämrat Sveriges klimatpolitik. Konsekvenserna är allvarliga: vårt land tappar mark i det internationella klimatarbetet och viktiga skyddsåtgärder dras ner, vilket understryker den akuta brådskan att agera för en hållbar framtid.
Den nya statsbudgeten, presenterad av finansminister Elisabeth Svantesson, må kallas "neutral" då den nuvarande regeringen agerar som en expeditionsministär. Trots detta fortsätter den att bära med sig de negativa effekter för vår miljö och klimat som Tidöregeringen initierat under de senaste åren. Detta understryker den akuta brådskan att agera för en hållbar omställning.
En tydlig konsekvens är att tillfälliga satsningar inom klimat- och miljöområdet inte förlängs, och aviserade anslagshöjningar inte genomförs. Exempelvis minskar anslaget för inköp och skydd av värdefull natur med över 400 miljoner kronor efter årsskiftet, från 1,18 miljarder till 776 miljoner. Detta sker trots att regeringen tidigare återställde delar av dessa medel efter kritik, något som då presenterades som en stor satsning.
Även stödet till kommunernas viktiga klimatanpassningsarbete kvarstår på en otillräcklig nivå om 89 miljoner kronor. Tidigare har specialriktade anslag till länsstyrelserna skrotats, vilket gör att mindre kommuner nu kämpar för att planera inför ett allt varmare klimat utan tillräcklig hjälp. Denna brist på resurser riskerar att fördröja nödvändiga åtgärder för att skydda våra samhällen.
Rapporter visar dessutom en alarmerande trend för Sveriges klimatutsläpp. Enligt beräkningar kommer utsläppen år 2045 att vara elva miljoner ton högre än vad som krävs för att uppnå netto-nollmålet. Detta återspeglas tydligt i det internationella nätverket Climate Change Performance Index's rapport, där Sverige har fallit från plats fem till plats 15 i världsrankingen. Nedgången förklaras av försämrad klimatpolitik och ökade utsläpp, vilket tydligt pekar på att Tidöregeringens politik har haft en direkt negativ påverkan.
Hade en annan regeringskonstellation snabbt kommit på plats efter riksdagsvalet, kunde möjligheterna att vända den negativa trenden och påbörja en restaurering av klimatpolitiken ha varit större. Den nuvarande situationen visar hur avgörande varje budget och politiskt beslut är för vår planets framtid.