Ny ISO-standard mot greenwashing: Vad betyder det för ditt företag?
Ett nytt förslag till ISO-standard syftar till att skapa ett gemensamt ramverk för hur organisationer ska arbeta mot nettonollutsläpp. Initiativet, som fortfarande är ett remissutkast, är tänkt att minska risken för greenwashing genom att införa tydliga krav på omställningsplaner, utsläppsmål och rapportering. Detta globala ramverk vill säkerställa att företagens klimatpåståenden är transparenta och trovärdiga, vilket är avgörande för att driva genuin klimatåtgärd. Standarden kommer att hjälpa både konsumenter och företag att lita på de utlovade klimatlöftena.
Vägen till nettonoll blir allt tydligare med en ny ISO-standard som sätter press på företag att visa upp konkreta åtgärder istället för bara ambitioner. Förslaget, som tagits fram av en internationell arbetsgrupp, vill skapa en gemensam spelplan för hur företag ska hantera sina klimatpåståenden och undvika det som kallas greenwashing. Det handlar om att skilja på enbart ambitioner och faktiska framsteg, så att ingen kan påstå att de är nettonoll utan att kunna visa det med verifierbara resultat.
Enligt förslaget kommer organisationer att kunna göra fyra olika typer av klimatpåståenden: från enbart en strävan att arbeta mot nettonoll till att faktiskt ha uppnått det. Detta tvingar företag att vara ärliga med var de befinner sig på sin klimatresa och bidrar till en mer trovärdig miljökommunikation. Sanna Setterwall, klimatkonsult på South Pole och deltagare i arbetsgruppen, betonar att standarden minskar risken för att organisationer framstår som mer hållbara än de faktiskt är.
En nyckeldel i standarden är kravet på en detaljerad omställningsplan. Denna plan ska inte bara ange ett mål, utan också tydligt visa hur företaget ska nå dit, inklusive finansiering, åtgärder och uppföljning. Planen ska dessutom kopplas till företagets affärsplan och budget, vilket signalerar att klimatarbetet måste vara en integrerad del av verksamheten. Den nya standarden kräver också att företag tar ett helhetsgrepp på sina utsläpp, inklusive de som uppstår i värdekedjan (så kallade scope 3-utsläpp), när dessa är betydande.
Klimatkrediter får en begränsad roll i det nya förslaget. De kan inte användas för att hävda att utsläppsmålen har uppnåtts. Istället ska fokus ligga på att minska utsläppen inom den egna verksamheten och värdekedjan. Krediter kan användas som ett bidrag till global nettonoll eller som en korrigerande åtgärd vid missade delmål, men de ersätter inte de interna utsläppsminskningarna.
Transparens är centralt, och standarden föreslår årlig offentlig rapportering om utsläpp, framsteg och åtgärder. Om ett delmål missas måste organisationen redovisa detta öppet, förklara varför och beskriva hur man planerar att återgå till den planerade utsläppsbanan. Detta främjar ansvarstagande och kontinuerlig förbättring.
Förutom rena utsläppssiffror lyfter standardförslaget även vikten av en rättvis omställning. Det innebär att företag måste beakta sociala aspekter som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och påverkan på sårbara grupper under sin klimatomställning. Slutligen finns det också vägledning för små och medelstora företag, som kan ha begränsade resurser, att ta sig an klimatarbetet steg för steg, med fokus på de mest betydande utsläppskällorna. Allt för att påskynda den globala omställningen till ett hållbart samhälle.