Räddningen för fjällskogarna finns – men varför blockeras den? [Data]
Sverige missar återigen miljömålet Levande skogar, vilket sätter våra unika fjällskogar under fortsatt hot. Dessa internationellt exceptionella områden, med höga naturvärden, väntar på skydd. Ett omfattande förslag, framtaget 2024 av Miljömålsberedningen, erbjöd en lösning med bred politisk majoritet. Trots detta blockerades planen, men med ett nytt parlamentariskt läge kan förslaget nu dammas av – en avgörande möjlighet för att säkra Sveriges ovärderliga naturarv.
Sveriges strävan efter miljömålet "Levande skogar" har länge varit en utmaning, och den senaste utvärderingen visar att utvecklingen fortsatt går åt fel håll. Det är en dyster sanning för våra unika fjällskogar, som hyser exceptionella naturvärden och är avgörande för biologisk mångfald. Att skydda dessa områden är inte bara en nationell fråga, utan också ett åtagande inom EU:s biodiversitetsstrategi, vilket understryker den akuta brådskan i att agera.
Hösten 2024 fanns ett konkret och brett understödd kompromissförslag framtaget av Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind. Förslaget syftade till att skydda fjällskogarna med ett ersättningssystem för skogsägare, och backades av en majoritet i riksdagen (S, M, C, L). Dessvärre stoppades detta initiativ innan det kunde bli verklighet, men det har inte försvunnit helt. Tysklind publicerade nämligen hela texten som ett diskuterat förslag i sitt slutbetänkande SOU 2025:21. Detta innebär att en ny politisk majoritet har ett komplett, färdigt förslag att hämta direkt ur byrålådan, redo att implementeras för att skydda dessa ovärderliga ekosystem.
Samtidigt fortsätter Skogsstyrelsen att rapportera om hur det svenska skogsbruket fortsätter att avverka biologiskt värdefulla skogar. Skogsindustrierna har reagerat genom att söka dialog, men frågan är om de vänder sig till rätt håll. De 53 Målbilderna för god miljöhänsyn som skogsnäringen själva tagit fram och står bakom, beskriver tydligt hur man bör agera. Problemet är att deras egna medlemsföretag inte lever upp till dessa målbilder.
Detta skapar en tydlig diskrepans mellan intention och praktik. Hur ska vi få stopp på avverkningen av biologiskt värdefull skog? Hur säkerställer vi funktionella skyddszoner vid vattendrag och nolltolerans mot skador på kulturminnen? Och hur kan en funktionell grön infrastruktur uppnås för att arter ska kunna sprida sig, och alla arter överleva lokalt? Frågorna kvarstår, och som miljökonsulten Magnus Nilsson uttrycker det i en debattartikel i ATL: hur tänker skogsnäringen lösa sitt miljöproblem? Det är bråttom att hitta svaret och agera för att skydda våra skogar innan det är för sent.