Regeringskaos: 1,5-gradersmålet passeras – vad gör Sverige?
Efter ett val där miljö- och klimatfrågor engagerade många väljare, står Sverige inför ett kritiskt vägskäl. Med 1,5-gradersgränsen för global uppvärmning nu nådd, varnar experter för att den förra regeringens politik misslyckats med att uppnå Sveriges klimatmål för både 2030 och 2040. Nu är det brådska för den kommande regeringen att agera kraftfullt. Enligt tankesmedjan Cogito finns en tydlig grund för samarbete mellan partier som prioriterar miljön, även om andra skiljelinjer kan tyckas stora. Det är dags att omsätta väljarnas förtroende i en ambitiös klimathandlingsplan som kan återupprätta Sveriges anseende och skydda vår planet.
Klimatpolitiska rådet har granskat den tidigare Tidö-regeringens politik och dragit en tydlig slutsats: Sverige är inte på väg att nå sina klimatmål för varken 2030 eller 2040, och situationen har faktiskt försämrats. Enligt rådet behöver en konkret och vetenskapligt förankrad klimathandlingsplan tas fram omgående under den nya mandatperioden. Klimatpolitiska rådet har varnat att vi inte har tid att förlora, då den globala uppvärmningen redan passerar 1,5-gradersgränsen.
Trots politiska skiljelinjer finns en stark grund för samarbete när det gäller klimat och miljö. Färska SVT Valu-siffror från 2026 visar att väljare hos Centerpartiet och Vänsterpartiet, tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, alla rankar klimat som en av de viktigaste frågorna. För Centerpartiets väljare är det till och med den allra viktigaste. Detta pekar på en tydlig väljarvilja att prioritera hållbarhet.
En ny regering har nu chansen att agera beslutsamt. Några av de viktigaste stegen inkluderar att återupprätta ett miljödepartement, som tidigare lades ner, för att ge klimatfrågan den status den förtjänar. Det är också avgörande att staten investerar stort i den gröna omställningen, bland annat genom att stötta industrins elektrifiering och satsa på förnybar energi och ett robust elnät. Detta inkluderar även förbättrad och billigare kollektivtrafik samt investeringar i cykel- och tåginfrastruktur för att minska beroendet av fossila bränslen. Inspiration kan hämtas från partier som Centerpartiet, som vill se nettonollutsläpp till 2040, och Naturskyddsföreningens omfattande förslag.
Skyddet av vår natur är lika viktigt. Det innebär att stoppa avverkningarna av känsliga natur- och kontinuitetsskogar och kompensera skogsägare. Sverige behöver också driva en skarpare linje för skärpt utsläppshandel inom EU. För att bekämpa ett systematiskt slöseri, som enligt forskningsinstitutet RISE kostar Sverige enorma summor varje år, måste vi styra mot en mer hållbar ekonomi där produkter designas för att hålla längre och återanvändas. Det är en omställning som inte bara gynnar klimatet utan även vår ekonomi.