Skogspolitiken i kaos – inte ens regeringen nöjd med egen röra
Tidö-regeringens skogspolitik, som beskrivs i Tidöavtalet, har kritiserats för att vara en "dj-a röra" där löften om minskat krångel och ökad lönsamhet inte har infriats. Istället har nya regler för artskydd skapat osäkerhet och ökade kostnader för skogsägare, trots att regeringen varken sökt EU-godkännande eller ens listat vilka arter som avses. Samtidigt visar många markägare ett växande intresse för att frivilligt skydda biologiskt värdefull skog, men resurser för detta saknas. Situationen lyfter fram den akuta vikten av en genomtänkt och hållbar skogspolitik för att skydda vår unika natur och samtidigt stödja landsbygdens näringar.
Tidö-regeringens skogspolitik har skapat en stor "röra", enligt kritiker. Löften om minskat krångel och ökad lönsamhet har inte infriats. Istället har nya beslut om artskydd lett till osäkerhet och ökade kostnader för skogsägare, som nu förväntas ha omfattande kunskap om vilka arter som finns på deras mark. Detta kan innebära merkostnader på upp till 30 000 kronor för en genomsnittlig avverkning, vilket är en tung börda för många.
Problemet förvärras av att regeringen inte har sökt EU:s godkännande för förändringarna, och inte ens presenterat en lista över berörda arter. Skogsägare som misstänker höga naturvärden tvingas nu samråda med myndigheter för att undvika böter eller fängelse. Detta riskerar att överbelasta Skogsstyrelsen, som redan har knappa resurser. En tydlig och förutsägbar politik är avgörande för att effektivt skydda skogens biologiska mångfald, som är central för vår miljö och motståndskraft mot klimatförändringar.
Det finns också en diskussion kring ersättning vid inskränkningar av äganderätten. Trots att svensk praxis inte ger ersättning för lagkrav som rör miljöskydd, har en riksdagsledamot utlovat obegränsade pengar vid stopp. Detta skapar förvirring om framtida kostnader.
Samtidigt visar många privata skogsägare ett stort intresse för att frivilligt skydda värdefull skog – över 550 ansökningar inkom mellan 2023 och 2024. Men trots detta engagemang för naturen saknas pengar för att möta efterfrågan. Detta understryker behovet av en politik som både uppmuntrar och möjliggör frivilliga insatser för att bevara våra skogar.
Kritiken mot regeringens hantering är bred. Rapporter från tidningen ATL visar att även regeringsföreträdare inte är nöjda, och näringslivets organisationer som Svenskt Näringsliv och Företagarna uttrycker besvikelse över bristen på stöd till landsbygdens småföretag. Denna brist på en stabil och långsiktig strategi hotar inte bara ekonomin utan också våra möjligheter att hantera den akuta klimatutmaningen.
Även om Socialdemokraterna röstade för den nuvarande propositionen, efterlyser de, som Malin Larsson uttryckte i en riksdagsdebatt, ett "samlat helhetsgrepp" som balanserar skogsbruk, biologisk mångfald, klimat och markägares rättigheter. Att hitta denna balans är avgörande för en hållbar framtid och för att våra skogar ska kunna fortsätta bidra till både ekonomisk tillväxt och ett friskare klimat.