Svenska företag slipper granskas för hållbarhet – men vem vinner?
Regeringen föreslår nu betydande lättnader i kraven för företags hållbarhetsrapportering under CSRD, vilket drastiskt minskar antalet berörda bolag. Uppemot 90 procent av de tidigare rapporteringsskyldiga företagen kan slippa denna granskning, som syftar till att öka transparensen kring miljö- och sociala frågor. Denna förändring, med nya högre gränsvärden för antalet anställda och omsättning, väcker frågor kring Sveriges tempo i den gröna omställningen och hur det kan påverka klimatagendan framåt. Samtidigt införs skydd för mindre leverantörer mot omfattande informationskrav.
Den svenska regeringen har lagt fram ett förslag som väsentligt minskar antalet företag som behöver följa de nya kraven på hållbarhetsrapportering under Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Tidigare beräknades mellan 1 600 och 2 000 stora företag omfattas, men med de nya gränsvärdena förväntas endast 150–200 svenska företag att behöva rapportera. De nya reglerna innebär att ett företag måste ha över 1 000 anställda och en nettoomsättning på över 5 miljarder kronor under två räkenskapsår för att omfattas, vilket är betydligt högre än tidigare.
Förändringen innebär också att mindre företag med färre än 1 000 anställda får rätt att neka informationskrav som går utöver EU:s frivilliga rapporteringsstandarder. Detta skyddar leverantörer från att behöva tillhandahålla alltför omfattande hållbarhetsdata till större kunder. Att upprätthålla tydliga och transparenta hållbarhetsdata är avgörande för att vi ska kunna följa upp och driva den nödvändiga omställningen mot ett grönare samhälle, särskilt med tanke på den akuta globala uppvärmningen.
Dessutom föreslås lättnader för de företag som fortfarande omfattas, bland annat genom att känslig information som företagshemligheter kan utelämnas. Stora börsnoterade dotterbolag kan också slippa egen rapportering om de ingår i moderbolagets koncernrapport. De nya lagändringarna planeras träda i kraft i mars 2027, men vissa lättnader kan gälla redan för räkenskapsår som startar 2026. Förslaget är ännu inte slutgiltigt och behöver godkännas av Lagrådet och riksdagen, vilket kan påverkas av den pågående regeringsbildningen.