Sveriges 1,5-gradersbudget slut [2022]: Vad händer nu?
Docent Thomas Hahn från Stockholm Resilience Centre varnar att Sveriges 'rättvisa' klimatbudget, nödvändig för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader, redan är förbrukad. Enligt ny forskning, inklusive en rapport från Hahn och Fetzer som bygger på en artikel i Nature Communications, tog Sveriges andel slut redan 2022 om historiska utsläpp räknas in. Detta understryker den akuta situationen och behovet av drastiska åtgärder både nationellt och genom internationellt klimatledarskap. Den globala koldioxidbudgeten för 1,5 grader med 50 procents sannolikhet är ytterst begränsad, vilket kräver omedelbar omställning för att undvika ännu allvarligare konsekvenser.
Den globala koldioxidbudgeten är den totala mängd koldioxid vi kan släppa ut för att hålla den globala uppvärmningen under en viss gräns, som exempelvis 1,5 grader. Ledande forskare uppskattar att vi globalt sett har mycket lite kvar att släppa ut för att ha en rimlig chans att klara 1,5-gradersmålet. Varje tiondels grad är avgörande för att undvika de mest katastrofala följderna av klimatförändringarna och skydda vår planet.
För Sverige innebär detta en särskilt brådskande situation. Enligt forskning från Thomas Hahn och kollegor, som presenteras i en rapport, är Sveriges 'rättvisa' koldioxidbudget – baserad på jämlika utsläpp per person sedan 1990 – redan förbrukad sedan 2022. Trots att vi har nationella klimatmål, har de senaste årens utsläpp överstigit den linjära banan mot dessa mål. Det betyder att Sverige, som ett rikt land med historiskt höga utsläpp, har ett större ansvar att agera omedelbart och kraftfullt för att minska sitt klimatavtryck.
Det finns olika sätt att beräkna en nations koldioxidbudget, men alla pekar mot att tiden rinner ut. Vissa metoder beaktar historiska utsläpp, andra fokuserar mer på framtida kapacitet att minska utsläpp. Oavsett metod är budskapet tydligt: vi behöver en kraftfull omställning nu. Sverige har en unik möjlighet att visa globalt klimatledarskap. Detta kan ske genom att investera stort i förnybar energi som solkraft i utvecklingsländer, och genom att utveckla innovativa lösningar som bioenergi med koldioxidinfångning och lagring (BECCS). Sådana åtgärder är inte bara miljömässigt nödvändiga utan kan också stimulera ekonomisk utveckling och skapa en mer hållbar framtid för alla.
Med EU:s nya klimattullar, som trädde i kraft i januari 2026, får Sverige ytterligare verktyg att driva på för en global grön omställning. Genom att aktivt verka för att dessa tullar utvecklas till effektiva och rättvisa 'klimatklubbar', kan Sverige både minska sina egna konsumtionsbaserade utsläpp och inspirera andra länder. Det handlar om att snabbt nå nettonoll utsläpp på hemmaplan och samtidigt hjälpa andra länder att göra samma resa. Att prioritera elektrifiering och andra hållbara lösningar över fossila bränslen är avgörande för att vi ska kunna bromsa den akuta globala uppvärmningen och bygga ett motståndskraftigt samhälle.