Den senaste genomgången från SLU Artdatabanken målar upp en mörk bild: 5217 arter har rödlistats, varav 2373 bedöms som hotade. Detta omfattar inte bara sällsynta insekter, utan även välkända djur som igelkott, pärluggla, lax, öring, sill och den nu starkt hotade torsken. Det är en påminnelse om hur nära krisen är för vår vardagsnatur. Situationen understryker den akuta globala uppvärmningen och hur viktigt det är med en hållbar omställning.

Analysen pekar ut det moderna skogsbruket som en huvudorsak, där kalavverkning, brist på död ved och försvinnande äldre skogar slår hårt mot otaliga arter. Öppna landskap, som ängar och hagar, som växer igen utgör ett lika allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Dessutom förvärrar klimatförändringarna och den ökande exploateringen situationen, särskilt i våra känsliga fjällområden där hoten ökar mest. Vi ser att miljöskydd och konkreta klimatåtgärder är avgörande för att bromsa denna utveckling.

Gustav Lind, generalsekreterare för WWF, betonar allvaret: ”Den nya rödlistan är ännu ett tydligt tecken på att vi har en kris för den biologiska mångfalden, inte bara globalt utan även i Sverige.” Han kräver krafttag från politiskt håll, särskilt för att reformera skogs- och jordbruket som nu är förödande för många arter. Det är dags att agera beslutsamt för att skydda våra ekosystem och påbörja en omfattande hållbar omställning.

Trots den allvarliga situationen finns det hopp. WWF lyfter fram vikten av att Sverige tar större ansvar för naturvården, med skärpta fridlysningsregler och bättre efterlevnad av miljölagstiftningen. Med tillräckliga åtgärdsprogram kan vi vända trenden, precis som framgångssagorna med uttern och havsörnen visar. Dessa arter har nu kunnat tas bort från rödlistan tack vare målmedvetna insatser – ett bevis på att det går att rädda vår natur om vi bara bestämmer oss för att prioritera den och fokusera på konkreta klimatåtgärder.