Den sänkta prognosen från Mobility Sweden visar att Sverige nu riskerar att missa sina egna etappmål för inrikes transporter och även EU:s ESR-mål med större marginal än tidigare. För personbilar innebär det att andelen elbilar blir betydligt lägre än de tidigare siktade 68 procenten, och även för den tunga trafiken är prognosen väsentligt lägre än förväntat. En snabb övergång till eldrivna fordon är avgörande för att minska beroendet av fossila bränslen och därmed bidra till en stabilare klimatframtid.

Miljöpartiets riksdagsledamot Linus Lakso uttrycker stor oro över situationen. Han menar att både klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och statsminister Ulf Kristersson tidigare framhållit elektrifieringen som regeringens viktigaste verktyg för att nå klimatmålen. Nu vill partiet veta vilka konkreta åtgärder regeringen planerar för att vända den negativa trenden och säkerställa att Sverige kan leva upp till sina klimatåtaganden, vilket understryker hur brådskande denna fråga är för vår miljö.

Orsakerna till inbromsningen är flera. Slopandet av klimatbonusen under 2023 pekas ut som en starkt bidragande faktor till att omställningen för personbilar bromsats in. För den tunga trafiken påverkar konjunkturläget och byggkrisen, men Mobility Sweden framhåller också regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU:s miniminivå som ett stort hinder. Detta gör att det inte är en ekonomiskt attraktiv affär att investera i eldrivna lastbilar, trots att tillgången till sådana fordon inte är ett problem på marknaden idag.

Denna utveckling är inte bara ett bakslag för klimatarbetet utan även för svensk näringsliv. Sverige har ledande företag som Scania och Volvo som utvecklar innovativa ellastbilar, men bristande politiska incitament riskerar att underminera deras konkurrenskraft på hemmaplan. Att inte stödja övergången till elektriska alternativ är inte bara dålig klimatpolitik, utan också kortsiktig näringslivspolitik som sätter Sveriges framtida välstånd och förmåga att leda den gröna omställningen på spel.