Klimatpolitiska rådet har återigen varnat för att Sverige är på fel väg, en utveckling som förvärrats sedan förra årets rapport där 2025 pekades ut som ett avgörande år. Trots det har nödvändiga beslut skjutits upp, och bara hälften av regeringens klimatpolitiska handlingsplan från 2023 har lett till konkreta åtgärder. Att Sverige fortsätter att förlita sig på fossila drivmedel, särskilt inom transportsektorn, är ett allvarligt bakslag för klimatarbetet. Här har försvagade styrmedel lett till en långsammare elektrifiering och ökad trafik, vilket driver upp utsläppen istället för att minska dem.

Kostnaderna för att genomföra klimatpolitiken har också ökat. Detta beror bland annat på en sänkt prissättning på koldioxid och en mer oförutsägbar politik, vilket gör det svårare för både företag och privatpersoner att planera för en grön omställning. Medan investeringar i ny kärnkraft har underlättats, har förutsättningarna för andra fossilfria energislag, som vind- och solkraft, inte fått samma stöd. Energieffektivisering har dessutom behandlats med låg prioritet, vilket är ett missat tillfälle att minska energiförbrukningen och därmed utsläppen.

Trots de dystra beskeden menar rådet att det fortfarande finns en chans att nå klimatmålen. Det kräver dock att kraftfulla och snabba beslut fattas under nästa mandatperiod, särskilt för att klara målen till 2030. En ny klimatpolitisk handlingsplan måste vara konkret och genomförbar, och i stor utsträckning baseras på redan utredda förslag. Det är inte bara en miljöfråga; klimatförändringarna ses alltmer som en säkerhetsfråga. Med en osäkrare värld, ökade kostnader för extremväder och geopolitiska spänningar, blir en stark och konsekvent klimatpolitik ännu viktigare – inte mindre. Att satsa på elektrifiering och andra hållbara lösningar är avgörande för både vår miljö och vår framtida säkerhet.