Sveriges nya försvar stärks – men glömmer en osynlig fiende? [Ny data]
Sverige står inför en avgörande utmaning när klimatanpassning alltmer flätas samman med samhällets beredskap, enligt en ny rapport från SMHI. Trots att många myndigheter påbörjat arbetet, är framstegen ojämna. Med allt intensivare och extremare väderhändelser är det kritiskt att vi bygger ett robust samhälle som kan stå emot framtida klimatförändringar. Detta kräver att långsiktiga klimatrisker integreras fullt ut i den pågående uppbyggnaden av det civila försvaret, för att undvika kostsamma "missanpassningar" och skydda samhällsviktiga funktioner.
Arbetet med att integrera klimatanpassning i samhällets beredskap är ojämt i Sverige, konstaterar Aino Krunegård, en av rapportförfattarna på SMHI. Även om de flesta myndigheter har inlett processen, varierar engagemanget stort. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) betonar vikten av detta samband. Mette Lindahl Olsson, sektionschef för naturolyckor och klimatanpassning vid MSB, menar att klimatanpassning är en naturlig och avgörande del av att trygga samhällets motståndskraft, både i fredstid och under höjd beredskap.
Extrema väderhändelser och naturolyckor, som skyfall, översvämningar, skogsbränder och torka, kan allvarligt påverka liv, hälsa, miljö och samhällsviktig verksamhet. Därför måste vi bygga ett robustare samhälle som kan hantera dessa framtida utmaningar. Kopplingen mellan klimatanpassning och beredskap är inte ny, med referenser till bland annat Sendairamverket för katastrofriskreducering, EU översvämningsdirektiv och Nationella expertrådet för klimatanpassnings rapport från 2022, samt den nationella klimatanpassningsstrategin. Men frågan har fått ny aktualitet när det civila försvaret nu stärks. Det är viktigt att klimatfrågor inkluderas i planeringen för att undvika att till exempel viktiga transportvägar eller förråd byggs på ett sätt som inte klarar framtidens klimat.
SMHI:s uppföljning visar dock på en oroande trend: antalet myndigheter med aktuella klimat- och sårbarhetsanalyser samt handlingsplaner har minskat. Om dessa analyser inte uppdateras riskerar samhället att inte upptäcka nya risker och att åtgärder försenas. Resursbrist nämns som en möjlig förklaring. Samtidigt kan den pågående satsningen på civilt försvar också skynda på klimatanpassningen, eftersom det nu finns ökade medel att agera på. En åtgärd kan till och med ge synergieffekter som gynnar både beredskap och klimatanpassning.
Men det finns också risker. Vissa myndigheter oroas över att klimatanpassning kan nedprioriteras när den integreras i beredskapsprocesserna, särskilt om förståelsen för klimatförändringens effekter är begränsad. Klimatanpassning är ofta långsiktig och förebyggande, medan beredskapsarbete ibland fokuserar mer på akuta kriser. Det är därför avgörande att båda perspektiven bibehålls för att bygga ett verkligt robust samhälle som är redo för framtidens utmaningar, inklusive de förväntade ökade klimatrelaterade riskerna som beskrivs i Nationella expertrådet för klimatanpassnings senaste analys.