Sveriges storföretag får nya miljöansvarskrav – vad innebär det?
En ny lag om företagsansvar föreslås i Sverige för att genomföra EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, CSDDD. Detta initiativ, som nyligen rapporterats av Miljö & Utveckling, syftar till att systematiskt förebygga och hantera negativ påverkan på både mänskliga rättigheter och miljö genom hela företagens verksamhetskedjor. Förslaget, som främst riktar sig till de allra största företagen, markerar ett viktigt steg mot ökat hållbarhetsansvar och transparens i affärsvärlden. Det är avgörande för att säkerställa att svenska företag bidrar till en mer hållbar global utveckling och minskar sin klimat- och miljöpåverkan.
Utredningen om företagsansvar föreslår att den nya lagen ska omfatta svenska företag och koncerner med minst 5 000 anställda och en global nettoomsättning över 1,5 miljarder euro under två år i följd. Uppskattningsvis kommer mellan 70 och 90 företag att beröras direkt av dessa nya krav.
Företagen ska införa ett riskbaserat arbetssätt för att förebygga, begränsa och åtgärda negativ påverkan. Detta inkluderar att identifiera risker, integrera åtgärder i styrdokument, ha klagomålsrutiner och följa upp arbetet. Negativ påverkan kan röra tvångsarbete, barnarbete, diskriminering, dåliga arbetsvillkor, människors hälsa och olika former av miljöförstöring. Åtgärderna ska anpassas efter hur allvarlig och sannolik påverkan är, med fokus på de mest kritiska områdena.
Ansvaret sträcker sig inte bara till företagets egen verksamhet och dotterbolag, utan även till affärspartner i hela verksamhetskedjan. Detta innefattar leverantörer i tidiga led, samt distribution, transport och lagring i senare led. Företag kan behöva ställa krav på sina affärspartner och i vissa fall även erbjuda stöd, särskilt till mindre företag, för att säkerställa att kraven uppfylls. Om inga andra åtgärder räcker, kan det i sista hand innebära att man avbryter samarbeten, men då ska man först bedöma risken för större negativa effekter.
Även om lagen bara omfattar de allra största företagen, kommer många mindre leverantörer och affärspartner att påverkas indirekt. De kan behöva anpassa sig till nya avtalsvillkor och informationskrav från sina större samarbetspartners. Detta understryker hur viktig en hållbar omställning är, där hela värdekedjan måste arbeta tillsammans för att minska miljörisker och sociala orättvisor.
Berörda företag måste årligen publicera en redogörelse för sitt hållbarhetsarbete på sin webbplats, som sedan ska lämnas till Bolagsverket. Det ursprungliga kravet på klimatomställningsplaner togs dock bort ur EU-direktivet och ingår därför inte i den svenska lagpropositionen. Trots det kvarstår vikten av att företagen arbetar aktivt med att minska sin miljöpåverkan i en tid av akut global uppvärmning.
Kommerskollegium föreslås bli tillsynsmyndighet, med befogenhet att inleda utredningar, förelägga företag att vidta åtgärder och utfärda sanktionsavgifter. Dessa avgifter kan uppgå till mellan 5 000 kronor och tre procent av företagets globala nettoomsättning, beroende på överträdelsens allvar och varaktighet.
Inga nya specifika skadeståndsregler föreslås, då svensk lag anses uppfylla EU-direktivets krav. Däremot kan domstolar besluta att företag måste vidta åtgärder om någon drabbats av skada. Ett särskilt yttrande kritiserar dock att riskerna för rättegångskostnader kan hindra drabbade, särskilt utanför EU, från att söka rättvisa, vilket belyser utmaningar med global hållbarhet och rättvisa.
Huvuddelen av den nya lagen föreslås träda i kraft den 26 juli 2029, med kravet på publicering av redogörelser från 2030 och inlämning till Bolagsverket från 2031. Det är nu upp till regeringen att bereda förslaget vidare för att Sverige ska kunna möta dessa viktiga hållbarhetskrav.