Tunga lastbilar står still: Vad krävs för grön omställning i Sverige?
Elektrifieringen av den tunga transportsektorn i Sverige är avgörande för globala klimatmål och konkurrenskraften för svenska tillverkare som Volvo och Scania. Trots nya EU-krav om minskade koldioxidutsläpp från lastbilar, går omställningen till elfordon långsamt. Åkerier upplever eldrivna alternativ som för dyra och krångliga, delvis på grund av nyliga dieselsänkningar och otillräcklig laddinfrastruktur. Miljökonsult Magnus Nilsson föreslår en brådskande implementering av en kilometerskatt med undantag för elfordon, vilket kan ge nödvändiga incitament för att accelerera den hållbara utvecklingen.
Den globala klimatkrisen kräver en snabb elektrifiering av den tunga vägtrafiken. För Sverige förstärks denna brådska av att vi har fordonsjättar som Volvo och Scania, som direkt och indirekt sysselsätter tiotusentals svenskar och genererar miljarder i exportintäkter. Båda företagen har satsat stort på att ersätta diesellastbilar med eldrivna alternativ men saknar tillräckligt politiskt stöd på hemmamarknaden.
Nya EU-regler som trädde i kraft 2024 kräver en betydande minskning av koldioxidutsläppen från nya lastbilar fram till 2040, vilket tvingar tillverkarna mot elfordon. Trots detta lyckades tillverkarna nyligen mjuka upp regelverket, bara två år efter dess införande. Svenska åkerier fortsätter att köpa diesellastbilar, med endast 7-8 procent av nyregistreringarna för tunga fordon (över 16 ton) som är eldrivna. Denna långsamma takt beror på eldrivna lastbilars höga kostnad, komplexitet, låga dieselskattenivåer och brister i laddinfrastrukturen. Trots politiska löften om elektrifiering har regeringens åtgärder, som sänkta dieselskatter, bromsat omställningen, vilket är skadligt för både klimatet och den svenska fordonsindustrin.
Med de nuvarande dieselskattsänkningarna som löper ut snart och begränsat utrymme för ytterligare skattehöjningar eller ökade reduktionsplikter, behövs ett nytt grepp. EU-lagstiftning erbjuder en lösning: senast i mars 2030 (möjligen 2032) måste Sverige ersätta sitt tidsbaserade avgiftssystem för utländska fordon med avståndsbaserade ”kilometerskatter”, som måste gälla lika för både svensk och utländsk trafik. Den nuvarande avgiften kommer att behöva ersättas. En viktig fördel är att detta system tillåter medlemsstater att helt undanta elfordon från vägtullen.
Detta undantag kan drastiskt förbättra den ekonomiska kalkylen för eldrivna lastbilar. I Tyskland kostar en diesellastbil redan 15–18 kronor mer per mil att köra än en liknande eldriven tack vare ett sådant system. Sverige hade påbörjat arbete med att införa en kilometerskatt, men arbetet avbröts under 2025. Att införa en svensk kilometerskatt med nollavgift för elfordon är troligen nödvändigt för att åkerierna på kort sikt ska kunna räkna hem skiftet från diesel till el, vilket skulle gynna både klimatet och Volvos och Scanias konkurrenskraft. Omedelbar handling från en ny regering är avgörande för att lagstifta och implementera den nödvändiga tekniken.