Tusentals områden förorenade: Framtiden för PFAS-hantering avgörs nu
En ny handlingsplan presenterad av regeringen syftar till att tackla den växande problematiken med PFAS, de så kallade 'evighetskemikalierna', i mark och schaktmassor. Även om planen inte inför omedelbara nya krav, sätter den igång en rad viktiga myndighetsuppdrag som kommer att forma framtida riktlinjer för byggbranschen. Med uppskattningsvis 22 000 potentiellt förorenade områden i Sverige, är behovet av samordnade insatser akut för att skydda vår miljö och våra vattenresurser från vidare spridning. Branschen måste noga följa utvecklingen för att anpassa sig till kommande vägledningar och saneringsmetoder.
Regeringens nya handlingsplan för PFAS, de långlivade kemikalierna som hittas i nästan allt avfall, markerar en viktig punkt för miljön och byggbranschen. Den innebär inga omedelbara nya lagkrav för byggherrar, fastighetsägare eller entreprenörer, men sätter ramarna för hur PFAS-föroreningar ska hanteras framöver. Planen, som lyfts fram av regeringen i ett pressmeddelande, är utformad för att hantera den allvarliga spridningen av dessa ämnen som hotar både människors hälsa och ekosystem.
En av de mest brådskande uppgifterna är att Naturvårdsverket ska ta fram uppdaterad vägledning om PFAS-förorenade schaktmassor. Detta arbete ska vara klart i oktober 2028 och kan komma att drastiskt ändra hur mark och material hanteras på byggarbetsplatser. Att förhindra spridning av dessa ämnen är avgörande för att skydda våra vatten och mark.
Antalet identifierade potentiellt förorenade områden har skrämmande nog ökat från omkring 19 000 till hela 22 000 platser bara under det senaste året fram till januari 2026. Naturvårdsverket och länsstyrelserna arbetar nu vidare med att kartlägga och prioritera dessa områden. Att sanera PFAS-förorenad mark och vatten är både tekniskt utmanande och mycket kostsamt, vilket understryker vikten av tidig upptäckt och effektiva åtgärder för att minimera miljöskadorna.
För att säkerställa att hanteringen blir likvärdig i hela landet ska Naturvårdsverket även förbättra tillsynen och den nationella samordningen. Samtidigt övervägs en nationell databas för förorenade områden. Om en sådan inrättas kan den underlätta vid planering, markundersökningar och fastighetsaffärer, vilket bidrar till en mer transparent och hållbar utveckling.
Slutligen satsas det på nya saneringsmetoder. Myndigheter som Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut (SGI) undersöker möjligheterna för ett gemensamt nätverk för att upphandla och testa innovativ teknik. SGI har även fått ett förlängt uppdrag att forska och sprida kunskap fram till 2030. Att hitta effektiva och hållbara sätt att rena förorenad mark är avgörande för att vi ska kunna lämna över en friskare planet till kommande generationer.