Varför tystnar SVT om klimatet? [Granskning]
Debattörer kritiserar starkt hur svensk public service, särskilt SVT, rapporterar om klimat- och miljökriserna. De menar att medierna inte tar sitt ansvar att synliggöra det akuta läget, utan istället nedtonar kopplingar till global uppvärmning och undviker ord som "klimatkris". En granskning visar att den tydliga rapporteringen om miljökriser har minskat dramatiskt på SVT och TV4 mellan 2022 och 2025. Detta trots att vi lever i en tid av eskalerande hot som kräver omedelbar och genomgripande samhällsförändring. Författarna uppmanar public service att återuppta sitt folkbildande uppdrag inför ett viktigt val.
Det är en paradox: Världen står inför alltmer akuta miljö- och klimatkriser, men debattörer menar att medierna, särskilt public service, inte speglar verkligheten. Många upplever att nyhetsrapporteringen nedtonar klimatkrisens allvar och missar att koppla extrema väderhändelser till den globala uppvärmningen.
SVT:s före detta klimatkorrespondent Erika Bjerström har påpekat hur till exempel skogsbränder bevakades utan att nämna klimat alls, till skillnad från internationella medier. Hon menar att osäkra journalister avstår från att ta upp klimatvinkeln. Dessutom har SVT ändrat sitt språkbruk och i princip slutat använda ordet ”klimatkris”, som tidigare användes konsekvent efter att EU utlyst klimatnödläge 2019.
En granskning av rapporteringen i Rapport 19:30, Ekot 17:45 och TV4 Nyheterna 19:00, utförd av ett gäng klimatengagerade under fyra år, visar en oroande trend. De program som granskades sänkte sin ”tydliga” rapportering om klimat och miljö från 2-3 procent 2022 till nästan ingenting 2025. Med tydlig rapportering avses inslag som signalerar det akuta läget och behovet av handling, samt granskar exempelvis företags och politiska besluts klimatpåverkan, vilket presenteras i en slideshow.
Detta är viktigt eftersom medierna har en avgörande roll i att folkbilda och ge alla chansen att förstå vad som står på spel. För att kunna agera med genomgripande och snabba omställningar behöver vi alla vara medvetna om situationens allvar. Public service, finansierat via skattsedeln, har ett särskilt ansvar att följa sin arbetsbeskrivning och upplysa allmänheten. Debattörerna har därför startat en namninsamling för att uppmärksamma frågan.
Med ett kommande val, som spås bli ett klimatval, är det ännu viktigare att medierna granskar partiernas politik kring dessa ödesfrågor, så att väljarna kan göra välinformerade val om vår framtid och planetens välmående. Forskning visar att medierna tonade ner miljöfrågan innan valet 2022, något som inte får upprepas.