Värmen slår ojämnt: Vem drabbas värst när klimatet förändras?
Klimatförändringarna drabbar inte alla lika hårt, en insikt som Svenska Röda korset belyser i en ny rapport. Ålder, hälsa, ekonomi och boendeplats avgör vem som är mest sårbar för exempelvis värmeböljor. Medan tekniska lösningar dominerar klimatanpassningen i Sverige, understryks behovet av att sätta människors olika förutsättningar i centrum. Det handlar om att förstå de humanitära konsekvenserna av ett förändrat klimat och agera proaktivt för att skydda våra mest utsatta.
Extremväder som allt oftare drabbar oss i spåren av den globala uppvärmningen visar hur brådskande klimathandling är. Svenska Röda korsets rapport avslöjar en oroande sanning: klimatförändringarna förstärker befintliga ojämlikheter och skapar nya utmaningar för sårbara grupper som äldre, barn, kroniskt sjuka och de som bor i socioekonomiskt utsatta områden.
Enligt Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda korset, har analyserna kring klimatanpassning ofta missat att belysa de allra mest sårbara. Ett tydligt exempel är Sveriges äldreboenden, där många byggdes på 70- och 80-talet utan hänsyn till ett framtida varmare klimat. Anna Anåker, universitetslektor vid Högskolan Dalarna, förklarar att stora fönster och solutsatta lägen kan förvandla rum till växthus, vilket är livsfarligt för äldre med begränsad rörelseförmåga.
Socioekonomiskt utsatta områden möter liknande problem. Tät bebyggelse och brist på grönska fångar värmen, samtidigt som invånarna ofta saknar resurser för att anpassa sina hem eller söka svalka. Sårbarhet handlar inte bara om medicinska faktorer, utan även om funktionsnedsättning, ekonomi, språksvårigheter och tillgång till information. Allt detta gör att människor är olika rustade att möta klimatets utmaningar.
Trots de tydliga riskerna är ansvarsfördelningen för klimatanpassning inom hälso- och sjukvården fortfarande oklar. Det saknas ett nationellt uppdrag, vilket leder till att regioner och kommuner saknar tydliga riktlinjer. Det är avgörande att agera i tid. Genom att följa väderprognoser, ha beredskapsplaner och utbilda personal kan vi förebygga många av de skadliga effekterna, snarare än att agera när krisen redan är ett faktum.
Röda korset efterlyser en klimatanpassning som tar större hänsyn till människors sårbarhet. Det innebär att sociala perspektiv måste integreras i riskanalyser, finansieringen stärkas och samverkan mellan stat, kommun, näringsliv och civilsamhälle förbättras. Blågröna stadsmiljöer och andra naturbaserade lösningar kan både mildra värmestress och främja folkhälsan. Men det allra viktigaste, understryker Ulrika Modéer, är att kraftigt minska utsläppen för att begränsa den akuta globala uppvärmningen. Klimatanpassning och utsläppsminskningar måste gå hand i hand för att vi ska kunna skapa ett hållbart och rättvist samhälle för alla.