Vi äter upp naturens kapital – en tyst kris få vågar se
Anders Wijkman, hedersordförande för Romklubben, varnar för att mänskligheten inte längre lever på naturens "ränta" utan ohämmat förbrukar dess "kapital". Sedan 1970-talet har vår ekonomiska modell, fokuserad på oändlig tillväxt, lett till en accelererande klimatförändring och utarmning av ekosystem. Denna "Ponzi-modell" bokför naturförstörelse som framsteg, en ohållbar väg som ignorerar planetens gränser. Wijkman efterlyser en grundläggande systemförändring för att prioritera välfärd och livskvalitet inom hållbara ramar, istället för att fortsätta mot en ekologisk och social katastrof. Han undrar om några politiker vågar ta sig an denna akuta systemkris.
Under större delen av mänsklighetens historia har vi levt på naturens förnybara resurser. Men sedan 1970-talet har vi börjat konsumera själva grunden – naturens kapital. Anders Wijkman, hedersordförande för Romklubben, beskriver det som ett pyramidspel: vi bokför naturförstörelse som ekonomisk vinst, utan att notera förlusten. Denna ohållbara väg driver en brådskande global uppvärmning och en skrämmande förlust av biologisk mångfald.
Vår nuvarande ekonomiska modell prioriterar oändlig BNP-tillväxt, oavsett konsekvenserna. Denna expansion bryter gradvis ned naturen; forskare visar att vi redan överskridit sju av nio planetära gränser. Naturen ger oss allt från råvaror och mediciner till ren luft och vatten. När mångfalden minskar, blir dessa livsviktiga system instabila, en situation som klimatförändringen ständigt förvärrar. Det är absurt att vår ekonomi inte registrerar denna förstörelse; naturen ses som en "extern effekt".
Systemet skapades för över hundra år sedan när jorden uppfattades som oändlig. Att hålla fast vid den modellen idag, när klimatet förändras snabbt och ekosystem dör ut, är ohållbart. Wijkman kritiserar både ekonomer och politiker för att undvika att utveckla en mer hållbar modell. Lösningen är inte att stoppa framåtrörelsen, utan att ändra fokus. Istället för BNP-tillväxt borde vi sträva efter ökat välbefinnande och livskvalitet inom planetens gränser. Detta skulle främja grön teknik, cirkulära metoder och hållbara arbetstillfällen, vilket är avgörande för en hållbar omställning.
Att fortsätta som idag kommer att förstöra våra livsuppehållande system och öka de sociala spänningarna. Ändå duckar många politiker för denna systemkris. Även nya tekniker som artificiell intelligens diskuteras mest som tillväxtmotorer snarare än med fokus på dess risker och etiska dilemman. Vi behöver modiga politiker som vågar tala om de stora utmaningarna och leda oss mot en nödvändig hållbar omställning, istället för att ignorera en tickande klimatbomb.