Vi vet farorna, men agerar inte: Vad stoppar oss?

Rasmus Johansson profile image Rasmus Johansson Published: Last edited: Read: 2 min
Smoke billows from factory chimneys in Konin, Poland, highlighting pollution and environmental impact.
© Photo: Ivan S / Pexels

Trots omfattande kunskap om de allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna fortsätter de globala utsläppen att öka. Denna paradox får många att fundera över om människan är fast i något som kallas "omständigheternas diktatur" – där ekonomiska och tekniska system uppfattas som ostyrbara naturkrafter. Forskare pekar på att denna upplevelse av maktlöshet kan förklara varför nödvändiga klimatåtgärder dröjer, trots att klimatkrisen kräver omedelbar handling för en hållbar framtid.

Professor Filip Johnsson reflekterar över att mänskligheten, trots full vetskap om klimatkrisens allvar, verkar oförmögen att vidta tillräckliga åtgärder. Han inspireras av filosofen Georg Henrik von Wrights idé om "omständigheternas diktatur", ett begrepp som beskriver hur vi låter ekonomiska och tekniska system styra vårt handlande, som om de vore naturlagar snarare än mänskligt skapade strukturer. Detta skapar en känsla av att problem som stigande utsläpp är "oundvikliga faktum", vilket löser upp ansvar och legitimerar handlingsförlamning, trots den akuta globala uppvärmningen och dess konsekvenser.

Forskningen visar att denna maktlöshet ofta maskeras av en "oansvarig optimism", en förhoppning om att allt löser sig utan drastiska förändringar. Men frågan är om vi har tid att vänta på en kris som väcker oss ur denna dvala. Att bryta sig fri från denna diktatur handlar om att inse att vi faktiskt kan förändra de system vi själva har byggt upp. Att gå över till förnybar energi och elektrifiera samhället är avgörande steg som kräver politisk vilja och mod att utmana invanda strukturer.

Ett konkret exempel på att försöka styra systemet är prissättning på koldioxidutsläpp genom system som EU:s handel med utsläppsrätter (EU-ETS). Även om priserna historiskt varit för låga, har de nu börjat stiga, vilket skapar incitament för industrin att investera i utsläppsminskande och hållbara lösningar. Det visar att systemförändring är möjlig, men det kräver en stark och långsiktig politisk linje för att verkligen driva den nödvändiga hållbara omställningen och skydda vår miljö.