En genomlysning av värdländers risker under Parisavtalets artikel 6 visar hur “översäljning” uppstår när exporterade reduktioner inte längre kan räknas mot egna NDC-mål. I en ny forskningsrapport från energimyndigheten rekommenderas att regeringar klassar aktiviteter i negativ respektive positiv lista, och att medelrisk hanteras med NDC-anpassade baslinjer eller delning av utfallet – inte generella avgifter. Poängen är att samma ton CO2 inte kan räknas två gånger; motsvarande justeringar gör valet mellan inhemsk måluppfyllelse och handel skarpt.
En ny analys visar att världen med stor sannolikhet passerar 1,5°C redan på 2030-talet och att nettonoll inte räcker för att ta oss tillbaka. En ny forskningsrapport argumenterar för att politiken måste planera för en nettonegativ ekonomi där koldioxidupptag överstiger utsläpp, samtidigt som utsläppen minskar snabbt nu. Författarna förespråkar separata mål för utsläppsminskningar och negativa utsläpp, begränsad utbytbarhet mellan dem och ett “likvärdigt-med-likvärdigt”-krav där fossila utsläpp bara får balanseras med långlivad lagring. De varnar för att förlita sig på billiga krediter och efterlyser robust MRV, hantering av läckage och rättvis finansiering över generationer.
Ett växande forskningsunderlag pekar på att dagens livsmedelssystem driver både ohälsa och klimatpåverkan. Den huvudsakliga slutsatsen är att en global kostomställning mot mer växtbaserat, mindre rött kött och mindre socker skulle minska sjukdomsbördan och utsläppen av växthusgaser. Samtidigt behöver jordbruket ställas om så att produktionen ryms inom planetens gränser och naturens återhämtningsförmåga. En ny svensk artikel sammanfattar läget och efterlyser politiska verktyg, företagsansvar och konsumentstöd för att skala lösningarna snabbt.
