Länstrafiken Kronoberg har bytt till eldrivna stadsbussar som körs på förnybar el, och resenärerna svarar med rekordhöga betyg. I en färsk kundundersökning från slutet av september uppger 90 procent att de är nöjda med stadstrafiken, den högsta nivån som hittills uppmätts. Enligt trafikchefen har tidigare nivåer legat runt 70–80 procent, vilket gör lyftet anmärkningsvärt. Satsningen har tagit tid med upphandlingar från 2019 och upprepade förseningar, men den faktiska trafikstarten i augusti i Växjö, Alvesta och Älmhult ser ut att ha blivit en vändpunkt för förtroendet.
Den brittiska Högsta domstolen har beslutat att ett uppmärksammat mål om oljeföroreningar i Nigerdeltat ska gå till huvudförhandling i mars 2027, där två nigerianska byar stämt Shell för långvariga skador på miljö och hälsa. Beslutet kommer efter ett decennium av juridiska turer och efterföljande klargöranden i Londons domstolar. Samtidigt har Shell sålt sitt onshore-bolag i Nigeria men fortsätter satsa offshore, där nya borrar kan ge sexsiffrig daglig produktion. Människorättsorganisationer varnar för att sanering och kompensation riskerar att falla mellan stolarna när ägandet förändras. Frågan blir nu om rättegången kan tvinga fram en faktisk upprensning i ett område som i årtionden präglats av förgiftat vatten, förstörda fiskevatten och ohälsa.
Tesla lanserar nu den uppdaterade Model 3 även i Sverige, samtidigt som Model Y Long Range får ett batterilyft. Enligt konfigurationssidan ökar WLTP-räckvidden markant för flera varianter, där bakhjulsdrivna Model 3 Long Range når upp till 750 km och AWD-versionen 716 km. Performance-modellen landar på 571 km och behåller sin 0–100-tid på 3,1 sekunder. Uppdateringen för med sig en ny frontkamera med spolare och värme, en svart Tesla-logga och – överraskande – återkomsten av blinkersspaken. För Model Y Long Range uppges 629 km WLTP efter celluppgradering med högre energidensitet.
En genomlysning av värdländers risker under Parisavtalets artikel 6 visar hur “översäljning” uppstår när exporterade reduktioner inte längre kan räknas mot egna NDC-mål. I en ny forskningsrapport från energimyndigheten rekommenderas att regeringar klassar aktiviteter i negativ respektive positiv lista, och att medelrisk hanteras med NDC-anpassade baslinjer eller delning av utfallet – inte generella avgifter. Poängen är att samma ton CO2 inte kan räknas två gånger; motsvarande justeringar gör valet mellan inhemsk måluppfyllelse och handel skarpt.
En ny analys visar att världen med stor sannolikhet passerar 1,5°C redan på 2030-talet och att nettonoll inte räcker för att ta oss tillbaka. En ny forskningsrapport argumenterar för att politiken måste planera för en nettonegativ ekonomi där koldioxidupptag överstiger utsläpp, samtidigt som utsläppen minskar snabbt nu. Författarna förespråkar separata mål för utsläppsminskningar och negativa utsläpp, begränsad utbytbarhet mellan dem och ett “likvärdigt-med-likvärdigt”-krav där fossila utsläpp bara får balanseras med långlivad lagring. De varnar för att förlita sig på billiga krediter och efterlyser robust MRV, hantering av läckage och rättvis finansiering över generationer.
Den tidigare Northvolt-vd:n Peter Carlsson beskriver hur batteribolaget växte för snabbt, tog in för många kunder samtidigt och tappade fokus på att få produktionen att fungera. I en ny genomgång återges hur bolaget “drog med i farten” och missade tajmingen när kapitalet sinade – bara månader innan volymerna var på väg upp. Samtidigt är en återstart på gång: amerikanska Lyten köper konkursboets tillgångar och planerar att starta om verksamheten i Skellefteå efter affärens slutförande, med målet att återuppta leveranser under 2026.
Ett växande forskningsunderlag pekar på att dagens livsmedelssystem driver både ohälsa och klimatpåverkan. Den huvudsakliga slutsatsen är att en global kostomställning mot mer växtbaserat, mindre rött kött och mindre socker skulle minska sjukdomsbördan och utsläppen av växthusgaser. Samtidigt behöver jordbruket ställas om så att produktionen ryms inom planetens gränser och naturens återhämtningsförmåga. En ny svensk artikel sammanfattar läget och efterlyser politiska verktyg, företagsansvar och konsumentstöd för att skala lösningarna snabbt.
Teslas kommande Model Y Standard, som enligt en svensk genomgång kostar från 39 990 dollar, kan få ovanligt stor klimatpåverkan eftersom just Model Y är en massmodell med mycket höga volymer. Den lägre prislappen minskar tröskeln för hushåll som annars väljer en billigare fossilbil, vilket påskyndar förnyelsen av hela bilflottan. I EU är livscykelutsläppen från elbilar i snitt cirka 73 procent lägre än motsvarande bensinbil, så varje prisstyrd övergång från fossil till el ger tydlig klimatvinst. Erfarenheter från marknader med hög elbilsandel visar dessutom att när elbilar blir prismässigt konkurrenskraftiga ökar marknadsandelen snabbt och bensin/diesel trängs tillbaka.
Teslas Model Y är tillbaka överst på elbilslistan i Sverige efter ett kraftigt uppsving i september, enligt färsk registreringsdata från Car.info. Samtidigt visar Norge hur snabbt omställningen kan gå: elbilar stod för 96,9 procent av alla nyregistreringar i juni, enligt OFV. När elbilar tar marknadsandelar från hybrider och förbränningsbilar minskar utsläppen i verklig trafik, särskilt i stadsmiljö där elbilar saknar avgasutsläpp och reducerar lokala NOx- och partikelnivåer. Teslas Europa-chef för Berlinfabriken, André Thierig, uppger dessutom att produktionen skalas upp efter starkare försäljning, enligt Reuters. Sammantaget pekar trenden på att elbilarna inte bara återtar tempo – de driver också starka miljövinster.
