Extrem värme kopplas nu till över en halv miljon dödsfall per år – ungefär ett varje minut – enligt den senaste globala genomgången av hälsoeffekter från klimatförändringar. Samma rapport visar att värmerelaterad dödlighet ökat med 23 procent sedan 1990-talet och att samhällskostnaderna skenar, från förlorad produktivitet till pressade sjukvårdssystem. Parallellt visar en oberoende analys att antalet dagar med temperaturer över 35°C i 43 stora städer har stigit med omkring en fjärdedel; i Brasilia har extremdagarna gått från tre till 40 per år mellan de studerade perioderna. Inför COP30 pekar Världshälsoorganisationen och forskare på att snabb utfasning av fossila bränslen och klimatanpassning är avgörande – inte bara för klimatet, utan för att rädda liv och ekonomi.
Efter en gemensam vädjan från Ulf Kristersson och Finlands statsminister Petteri Orpo till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ser det nu ut som att EU är berett att mildra kraven på hur mycket koldioxid skogarna måste binda. Enligt Supermiljöbloggen och internationell rapportering söker kommissionen “pragmatiska lösningar” för att få med sig medlemsländerna inför beslutet om klimatmålet till 2040. Kritiker varnar för att ett svagare regelverk för skog och markanvändning, den så kallade LULUCF-sektorn, riskerar att underminera både klimatmål och biologisk mångfald. Samtidigt visar färska data att Finlands skogar nu släpper ut mer koldioxid än de tar upp, medan den svenska kolsänkan försvagas. Forskare menar att relativt små minskningar i avverkningen skulle kunna ge stor klimatnytta, utan att slå sönder ekonomin.
Svenskt Kvalitetsindex har kartlagt svenska elbilsförares upplevelse av publika snabbladdare i den nya studien Laddoperatörer 2025 – SKI. Tesla behåller förstaplatsen i kundnöjdhet för fjärde året i rad, med ett betyg på 78,3, medan konkurrenter som Circle K, OKQ8 och Ionity hamnar strax bakom och snittet för alla operatörer ligger på 66,6. Studien visar att tekniken och driftsäkerheten har blivit bättre, med färre köer och mer utbyggd infrastruktur, men att många förare samtidigt upplever höga priser och röriga betalningslösningar. Kunderna efterfrågar tydligare prisinformation, enklare betalning och bättre stöd vid problem, vilket gör att nästa kamp mellan laddnätverken handlar om upplevelse och förtroende – inte bara om antalet stolpar.
Klimatkrisens följder blir allt tydligare – samtidigt som jordens egna kolsänkor börjar svikta. En ny forskningssammanställning, 10 New Insights in Climate Science, visar att skogar, mark och hav inte längre suger upp lika mycket koldioxid som många scenarier förutsätter, vilket drastiskt krymper det återstående utsläppsutrymmet 10 New Insights in Climate Science. I Europa har skogarnas nettoupptag minskat kraftigt, och globalt visar nya data att skogsbränder och avskogning pressar skogssänkan till den lägsta nivån på decennier World Resources Institute. Samtidigt varnar permafrostforskare för att upptinande mark i Arktis kan göra norra breddgraderna till en nettokälla för växthusgaser. Tillsammans med nya rön om att det finns betydligt mindre plats än väntat för säker geologisk lagring av koldioxid innebär det att vare sig naturen eller tekniken kan bära en obegränsad del av klimatbördan. Budskapet, som sammanfattas i en ny artikel i Miljö & Utveckling, är tydligt: vi kan inte köpa oss fria från utsläpp – de måste minska på riktigt.
Det svenska klimatmålet till 2030 blir kvar, men Miljömålsberedningen föreslår att sättet att räkna utsläppsminskningen görs om för att passa EU:s klimatregler bättre. I stället för att jämföra med 1990 års utsläpp ska målet knytas till 2005 och till EU:s så kallade ESR-sektor, där utsläppen ska minska med 60 procent, varav en mindre del får nås genom kompletterande åtgärder. Samtidigt ska det omstridda transportmålet – minst 70 procents minskning av utsläppen från inrikes transporter till 2030 – ligga fast. Miljömålsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, är enig och lämnade den 30 oktober sitt betänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Förslaget beskrivs som en teknisk omräkning snarare än en ambitionssänkning, men kommer i ett läge där Sverige redan bedöms ligga efter sina klimatåtaganden.
Regeringens skrotningspremie för den som skrotar en gammal fossilbil och byter till elbil avslutas efter ett år med långt ifrån fullträff. Av de 500 miljoner kronor som avsatts har drygt 55 miljoner betalats ut i 2 244 beviljade ärenden, trots att bidraget höjts från 10 000 till 25 000 kronor och förlängts till den 31 oktober 2025. Kritiker som bilistorganisationen M Sverige och 2030-sekretariatet menar att stödet varit krångligt, felriktat och gett liten klimatnytta. Regeringen försvarar modellen men medger att utfallet är svagare än väntat, samtidigt som frågan om vad som händer med de hundratals miljoner som blir över fortfarande saknar besked.
När FN:s klimatmöte Cop30 startar i Belém i Brasilien i november deltar Sverige utan minister vid själva förhandlingsbordet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari är föräldraledig efter att tidigare ha meddelat graviditet och hänvisat till risker kopplade till zikaviruset, och regeringen har valt att inte utse någon ersättare. I stället leds den svenska delegationen av klimatambassadör och chefsförhandlare Mattias Frumerie tillsammans med ett tjugotal tjänstemän från Regeringskansliet och berörda myndigheter, enligt uppgifter från SVT Nyheter och Regeringskansliet. Beslutet har väckt hård kritik från oppositionen och tidigare toppolitiker, som menar att avsaknaden av ett statsråd signalerar minskat politiskt fokus på klimatförhandlingarna. Samtidigt försvarar regeringen upplägget och pekar på både hälsoskäl och att Sverige ändå deltar aktivt genom EU:s gemensamma linje.
Extrem värme orsakad av klimatförändringar dödar nu i genomsnitt en människa varje minut världen över, enligt en ny global hälsorapport. Bakom siffran döljer sig främst äldre personer, små barn och människor som arbetar utomhus i redan utsatta regioner. Forskare kopplar både fler värmeböljor, kraftigare hetta och längre varma perioder till den globala uppvärmningen driven av fossil energi. Samtidigt varnar rapportförfattarna för att dödstalen kommer att fortsätta öka om inte utsläppen snabbt minskar och samhällen anpassas bättre till extrem värme.
Tio år efter Parisavtalet visar FN:s nya Emissions Gap Report att världen fortfarande är långt ifrån målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Om alla länder faktiskt genomför sina klimatlöften pekar prognoserna mot 2,3–2,5 graders uppvärmning, och med dagens politik snarare runt 2,8 grader vid seklets slut, enligt FN:s miljöprogram UNEP Emissions Gap Report 2025. Samtidigt konstaterar forskarna att den lilla förbättringen jämfört med fjolårets rapport främst beror på uppdaterade beräkningsmetoder, inte på kraftfull ny klimatpolitik. Rapporten lyfter också att USA:s planerade utträde ur Parisavtalet kan lägga till cirka 0,1 grad extra uppvärmning – en liten siffra som kan ge stora följder för extremväder, livsmedelssäkerhet och ekosystem. För att ha en chans att hålla 1,5-gradersmålet vid liv måste de globala utsläppen minska med omkring 55–57 procent till 2035, samtidigt som redan billiga lösningar som sol- och vindkraft skalas upp snabbt.
Regeringen beskriver gärna sin klimatpolitik som effektiv och framgångsrik, men nya granskningar visar en helt annan bild. Riksrevisionen varnar för att underlagen från Naturvårdsverket riskerar att både underskatta framtida utsläpp och överskatta effekten av beslutade åtgärder, samtidigt som regeringen bara visar ett enda, relativt optimistiskt scenario för utsläppsutvecklingen. Statsminister Ulf Kristersson har dessutom lovat att Sveriges utsläpp ska vara lägre 2026 än 2022 – en prognos som bygger på en minskning på bara 0,2 promille, mindre än felmarginalen i tidigare beräkningar. Samtidigt kräver 1,5-gradersmålet att utsläppen minskar med flera procent per år, inte promille på fyra år. Kritiker menar därför att regeringen ägnar sig åt falsk optimism i stället för nödvändig krisinsikt.
Nya mätningar med drönare visar att svenska reningsverk kan släppa ut betydligt mer växthusgaser än tidigare beräknat. En studie från Linköpings universitet avslöjar att utsläppen av metan och lustgas är ungefär 2,5 gånger högre än vad FN:s klimatpanel IPCC:s modeller visar. Forskarna bakom arbetet betonar att reningsverken inte ska pekas ut som syndabockar, utan att tekniken ger dem ett viktigt verktyg för att minska utsläppen framöver.
Oslo gör det enklare och billigare att ladda elbilen på gatan. Staden inför en ny prismodell som innebär att bilister bara betalar för den el de faktiskt använder, istället för den tid bilen är inkopplad. Modellen består av tre delar: elpris, servicepåslag och parkering. Elpriset följer spotmarknaden, med ett påslag på 81 öre per kWh för drift och underhåll, medan parkering kostar 12 kronor i timmen i centrum och 10 kronor i ytterområdena under de första fem timmarna. För en typisk laddning på 30 kWh kan kostnaden sjunka från 175 till omkring 110 kronor – eller ner mot 50 kronor under gratis parkeringstider. Förändringen införs gradvis fram till sommaren 2026. Enligt Allt om Elbil kan även boendeparkeringar få ytterligare rabatter i framtiden.
