Oljegiganten Shell, i samarbete med HORIBA MIRA, har presenterat en utveckling som kan förbättra elbilarnas snabbladdning. De har tagit fram en dielektrisk termisk vätska, kallad Thermal Fluid, som effektivt kan hantera värmen i hela den elektriska drivlinan. Denna innovation möjliggör framtidens ultrasnabba laddning, där elbilar kan laddas från 10 till 80 procent på under tio minuter, utan att påverka batteriets livslängd. Denna upptäckt, som beskrivs i en ny rapport, är avgörande för att minska komplexiteten och kostnaderna i elbilstillverkningen, vilket banar väg för en snabbare och bredare acceptans av elbilar globalt.
EU-parlamentet har nyligen godkänt "Omnibus 1," ett kontroversiellt förslag som drastiskt omformar viktiga hållbarhetsdirektiv som CSDDD och CSRD. Beslutet, fattat med 382 röster mot 249, innebär att endast företag med över 5 000 anställda och en omsättning på minst 1,75 miljarder euro nu omfattas av CSDDD. Dessutom slopas krav på klimatplaner och möjligheterna att inhämta information från mindre leverantörer minskar betydligt, vilket kritiker menar allvarligt försvårar due diligence-arbetet i riskfyllda värdekedjor. Detta svepande undantag, som även berör majoriteten av företag under CSRD:s rapporteringskrav, har väckt starka och splittrade reaktioner i Sverige och globalt. Konsekvenserna riskerar att omedelbart undergräva företagsansvar och hållbarhetssträvanden.
Förenta nationernas klimatkonferens, COP30 är i sin slutfas. Svenska industriaktörer på plats är eniga: de tekniska lösningarna för att drastiskt minska utsläppen finns redan tillgängliga. Trots detta håller bristfälliga globala regelverk och otillräckliga nationella klimatlagar fortfarande tillbaka den nödvändiga omställningen. Detta skapar en farlig låsning som hotar att bromsa det globala klimatarbetet just när det behövs som mest. Till skillnad från befarat kaos, rapporteras det dock om lugn i värdstaden.
Det senaste klimatmötet, COP30, har avslutats med ett avtal som lämnar många svenska aktörer djupt besvikna. Trots en överenskommelse bedöms innehållet vara alldeles för svagt, särskilt gällande en tydlig plan för att fasa ut fossila bränslen. Ledamöter från EU-parlamentet och flera svenska miljöorganisationer kritiserar resultatet starkt, och pekar på den låga ambitionsnivån hos flera länder. Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari beskriver avtalet som varken ett steg framåt eller ett bakslag, men uttrycker ändå missnöje över bristen på framsteg.
ClimateClicker har sammanställt en ny säkerhetsranking baserad på alla bilar som testats enligt Euro NCAP:s uppdaterade bedömningsskala. Genom att summera de fyra delbetygen vuxenskydd, barnskydd, oskyddade trafikanter och förarassistans sammanställs betygen till en lista där Tesla ligger i absolut topp. Tesla Model Y placerar sig högst med 362 poäng, följt av Model 3, smart #5, Leapmotor B10 och Volvo EX90. Resultaten visar hur stor betydelse teknik, mjukvaruuppdateringar och avancerad sensordata har för verklig trafiksäkerhet. Sammanställningen ger en överblick över vilka bilar som faktiskt ger störst chans att undvika allvarliga skador och dödsfall i trafiken.
EU-kommissionen förbereder en ny fordonsklass för små elbilar som ska presenteras den 10 december. Tanken är att skapa ett mellanting mellan lätta fyrhjulingar och dagens personbilar, så att tillverkare kan bygga enklare modeller med ett riktpris på 15 000–20 000 euro, enligt Allt om Elbil och Reuters. Initiativet, inspirerat av japanska Kei-bilar, är en del av Ursula von der Leyens satsning på ”Small Affordable Cars initiative” och ska hjälpa Europas bilindustri att stå emot kinesisk konkurrens. Samtidigt väcker planerna frågor om säkerhet, utrustningsnivå och om konsumenter är beredda att välja mindre bilar för att få ner priset.
Diskussionen om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp har fått ny fart efter att tre färska analyser pekar åt olika håll. I en ny genomgång i Supermiljöbloggen lyfts rapporten Crocodile Economics från Exponential Roadmap Initiative, som visar hur ett växande antal länder lyckats öka BNP samtidigt som utsläppen minskar, sida vid sida med en global studie i Communications Earth & Environment som visar att den samlade utsläppskurvan ändå fortsätter upp eftersom ekonomin växer ännu snabbare. Samtidigt beskriver Bloomberg Green hur klimatkatastrofer och återuppbyggnad håller på att bli en egen miljardindustri i USA. Tillsammans med nya data från Carbon Majors-databasen och Oxfam om extrem klimatojämlikhet framträder en akut bild: dagens tillväxtmodell driver oss längre bort från Parisavtalet, samtidigt som vinster och utsläpp koncentreras till ett fåtal, medan riskerna sprids över hela planeten. FN:s nya expertgrupp för Beyond GDP och en uppmärksammad ledare i Nature varnar nu för att tiden att byta kurs håller på att rinna ut.
En ny global israpport, State of the Cryosphere 2025, visar att världens isar smälter så snabbt att vi redan är låsta vid flera meters framtida havsnivåhöjning, även om uppvärmningen stannar runt dagens cirka 1,2 grader. För att begränsa höjningen till någorlunda hanterliga nivåer krävs att den långsiktiga medeltemperaturen pressas ned mot en grads uppvärmning igen, något som bara är möjligt med omedelbara och kraftiga utsläppsminskningar kombinerat med att koldioxid aktivt tas bort ur atmosfären. Rapporten varnar för att kuststäder som Shanghai och New York i värsta fall måste flyttas, samtidigt som bördiga floddeltan och glaciärmatade floder som förser miljarder människor med mat och vatten hotas. Samtidigt betonar forskarna, däribland svenske Gustaf Hugelius, att de mest katastrofala scenarierna fortfarande går att undvika – men endast om beslutsfattare agerar nu, inte vid en framtida klimatförhandling.
Den 5 november enades EU:s klimatministrar om ett nytt mål: unionens utsläpp ska ner 90 procent till 2040 jämfört med 1990. Men kompromissen innehåller en viktig detalj för Sveriges klimatpolitik – den nya utsläppshandeln för vägtrafik och uppvärmning, ETS2, skjuts upp till 2028. Därmed försenas både prishöjningen på bensin och diesel och miljardstödet ur den sociala klimatfonden, som krymper när systemet startar senare. Enligt en krönika på Supermiljöbloggen innebär det att Sveriges riksdag nu snabbt måste besluta om egna, kraftfulla styrmedel – annars riskerar landet både att missa sina egna klimatmål för 2030 och att bryta mot EU:s regler, med böter som följd.
När världens ledare samlas i Brasilien för COP30 lyfts biobränslen fram som en klimaträddare – men nya analyser visar att satsningen på biobränsle från jordbruksgrödor riskerar att bli en klimatpolitisk katastrof. En rapport från miljökonsulten Cerulogy, gjord på uppdrag av Transport & Environment (T&E), visar att biofuel-konsumtionen i nio stora producentländer väntas öka från cirka 104 till 150 miljoner ton oljeekvivalenter till 2030, där över 90 procent bedöms komma från grödor som majs, soja och palmolja i stället för avfall och restprodukter. När den indirekta markanvändningsförändringen (ILUC) räknas in bedöms dessa grödebaserade bränslen orsaka 16 procent högre koldioxidutsläpp än de fossila bränslen de ersätter och öka transportsektorns utsläpp med omkring 34 miljoner ton per år till 2030, samtidigt som de lägger beslag på markytor motsvarande först Italien och snart Frankrike. Forskare varnar nu för att fortsatt subventionering av sådana bränslen både förvärrar klimatkrisen och tränger undan satsningar på eldrift, energieffektivisering och verkligt hållbara alternativ.
I en ny debattartikel på Supermiljöbloggen ifrågasätter arkitekten och bloggaren Alexander Nero om nerväxt verkligen är det säkra svaret på en mycket osäker klimatomställning. Utifrån Supermiljöbloggens omfattande artikelserie om nerväxt och posttillväxt argumenterar han för att rörelsens hårda fokus på tillväxtkritik riskerar att både förenkla verkligheten och göra klimatpolitiken politiskt sårbar. När väljare redan oroar sig för inflation, krig och trygghet kan ett budskap om minskad tillväxt spela klimatförnekare och högerkonservativa krafter rakt i händerna. Nero menar i stället att den djupa osäkerheten om framtiden borde leda till större politiskt mod: massiva, redundanta satsningar på snabb utsläppsminskning och rättvis omställning, där både teknisk utveckling, industripolitik och sociala reformer prövas parallellt.
Tesla har i Kina lanserat Model YL, en förlängd och sexsitsig version av storsäljaren Model Y. Den svenska motorjournalisten Alrik Söderlind har provsuttit bilen på plats och beskriver den som en lyxig familjebil där även tredje sätesraden fungerar för vuxna, något som tidigare varit en svag punkt i kompakt-suvar. Den 18 centimeter längre karossen, högre taklinjen och sexsitsiga 2+2+2-layouten gör att bilen kan utmana fossildrivna minibussar – samtidigt som priset i Kina ligger runt 440 000 kronor, bara marginellt över en vanlig Model Y Long Range. I ett läge där Sverige snabbt måste elektrifiera även de största familjebilarna väcker Model YL frågan om Tesla vågar ta modellen till Europa innan konkurrenterna kör om.
