Extrem värme orsakad av klimatförändringar dödar nu i genomsnitt en människa varje minut världen över, enligt en ny global hälsorapport. Bakom siffran döljer sig främst äldre personer, små barn och människor som arbetar utomhus i redan utsatta regioner. Forskare kopplar både fler värmeböljor, kraftigare hetta och längre varma perioder till den globala uppvärmningen driven av fossil energi. Samtidigt varnar rapportförfattarna för att dödstalen kommer att fortsätta öka om inte utsläppen snabbt minskar och samhällen anpassas bättre till extrem värme.
Tio år efter Parisavtalet visar FN:s nya Emissions Gap Report att världen fortfarande är långt ifrån målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Om alla länder faktiskt genomför sina klimatlöften pekar prognoserna mot 2,3–2,5 graders uppvärmning, och med dagens politik snarare runt 2,8 grader vid seklets slut, enligt FN:s miljöprogram UNEP Emissions Gap Report 2025. Samtidigt konstaterar forskarna att den lilla förbättringen jämfört med fjolårets rapport främst beror på uppdaterade beräkningsmetoder, inte på kraftfull ny klimatpolitik. Rapporten lyfter också att USA:s planerade utträde ur Parisavtalet kan lägga till cirka 0,1 grad extra uppvärmning – en liten siffra som kan ge stora följder för extremväder, livsmedelssäkerhet och ekosystem. För att ha en chans att hålla 1,5-gradersmålet vid liv måste de globala utsläppen minska med omkring 55–57 procent till 2035, samtidigt som redan billiga lösningar som sol- och vindkraft skalas upp snabbt.
Regeringen beskriver gärna sin klimatpolitik som effektiv och framgångsrik, men nya granskningar visar en helt annan bild. Riksrevisionen varnar för att underlagen från Naturvårdsverket riskerar att både underskatta framtida utsläpp och överskatta effekten av beslutade åtgärder, samtidigt som regeringen bara visar ett enda, relativt optimistiskt scenario för utsläppsutvecklingen. Statsminister Ulf Kristersson har dessutom lovat att Sveriges utsläpp ska vara lägre 2026 än 2022 – en prognos som bygger på en minskning på bara 0,2 promille, mindre än felmarginalen i tidigare beräkningar. Samtidigt kräver 1,5-gradersmålet att utsläppen minskar med flera procent per år, inte promille på fyra år. Kritiker menar därför att regeringen ägnar sig åt falsk optimism i stället för nödvändig krisinsikt.
Nya mätningar med drönare visar att svenska reningsverk kan släppa ut betydligt mer växthusgaser än tidigare beräknat. En studie från Linköpings universitet avslöjar att utsläppen av metan och lustgas är ungefär 2,5 gånger högre än vad FN:s klimatpanel IPCC:s modeller visar. Forskarna bakom arbetet betonar att reningsverken inte ska pekas ut som syndabockar, utan att tekniken ger dem ett viktigt verktyg för att minska utsläppen framöver.
En ny global syntesrapport från University of Exeter slår fast att världen har passerat sin första klimatisk-tippningspunkt: utbredd massdöd av varmvattenskorallrev. Rapporten, framtagen av 160 forskare från 87 institutioner i 23 länder, beskriver hur extrema havstemperaturer och rekordvarmt klimat skapat en ”ny verklighet” där revens återhämtning blir allt svårare. NOAA bekräftade samtidigt 2024 den fjärde globala blekningshändelsen och rapporterar att över 80 procent av världens korallrevsområden utsatts för blekningsstress sedan 2023. Året 2024 var dessutom det varmaste som uppmätts, med cirka 1,55 °C över förindustriell nivå, vilket för rapportförfattarna väcker oro för fler tippningspunkter. Forskare betonar att snabb utsläppsminskning och ”positiva tippningar” i energi och transporter kan bromsa riskerna.
Science Based Targets initiative (SBTI) har öppnat en snabbremiss på 30 dagar för ”akuta” uppdateringar av sina kriterier för utsläpp från skogsbruk, jordbruk och markanvändning (FLAG). Syftet är att göra riktlinjerna mer genomförbara utan att sänka ambitionen, bland annat genom förtydligade krav kring avskogning och tidslinjer för mål. Förslagen offentliggjordes den 7 oktober 2025 och riktar sig till företag i landintensiva värdekedjor, särskilt inom livsmedel och konsumtion. Bakgrunden är att allt fler företag sätter mål via SBTI – över 9 000 har validerade mål enligt SBTI:s egen översikt – samtidigt som FLAG-frågorna ofta är den svåraste delen att mäta, styra och följa upp. Läs mer i SBTI:s nyhet SBTi Opens Consultation on Urgent Updates to Forest, Land, and Agriculture (FLAG) Criteria och i förslagsdokumentet Urgent Revision of SBTi FLAG Guidance v1.1 – Criteria 1 and 4.
IUCN har publicerat ett nytt, globalt ramverk för återförvildning som ska hjälpa projekt att planera, genomföra och följa upp insatser för levande, självreglerande ekosystem. Dokumentet samlar vetenskapliga principer och erfarenheter från internationella workshops, och knyter an till globala mål för biologisk mångfald och klimat. Kärnan är fem övergripande riktlinjer som översätts till en tydlig femstegsprocess med praktiska checklistor och förslag på uppföljning. Riktlinjerna är avsedda att användas i skilda miljöer – från urbana landskap till vildmark – och betonar delaktighet från lokalsamhällen. Den fullständiga vägledningen finns i IUCN:s rapport Guidelines for rewilding och lanseringen beskrivs i IUCN:s pressmeddelande här.
En ny del i Supermiljöbloggens serie om nerväxt argumenterar för att vi har råd att ställa om ekonomin genom att minska skadliga industrier, korta arbetstiden och stärka välfärden – och att kostnaden för att låta bli är mycket högre. Färsk forskning visar att klimatförändringar kan äta upp en stor del av framtida inkomster globalt, samtidigt som fossila subventioner fortfarande uppgår till biljonsummor som skulle kunna omdirigeras. Förespråkare lutar mot Modern Monetary Theory (MMT) för att förklara hur en stat med egen valuta kan finansiera omställning och dämpa inflation via verktyg som jobbgaranti och kreditstyrning. Kritiker varnar dock för inflations- och valutarisken, politisk genomförbarhet och att vissa länder fortfarande behöver tillväxt för att bekämpa fattigdom. Den här artikeln sammanfattar kärnargumenten, lägger till bakgrund och väger motargument.
En ny studie från Umeå universitet lyfter känslornas betydelse för hur människor tolkar och följer hållbarhetspolicyer. I stället för att enbart drivas av fakta, regler och ekonomiska styrmedel visar resultaten att känslor påverkar både upplevd effektivitet och efterlevnad. Särskilt tydligt blir detta vid större konsumtionsbeslut, som valet av elbil. Forskarna menar att känslor länge varit underskattade i policyutformning och att bättre förståelse för dem kan öka träffsäkerheten i klimatåtgärder. En första genomgång presenteras i en artikel hos Miljö & Utveckling.
Den brittiska Högsta domstolen har beslutat att ett uppmärksammat mål om oljeföroreningar i Nigerdeltat ska gå till huvudförhandling i mars 2027, där två nigerianska byar stämt Shell för långvariga skador på miljö och hälsa. Beslutet kommer efter ett decennium av juridiska turer och efterföljande klargöranden i Londons domstolar. Samtidigt har Shell sålt sitt onshore-bolag i Nigeria men fortsätter satsa offshore, där nya borrar kan ge sexsiffrig daglig produktion. Människorättsorganisationer varnar för att sanering och kompensation riskerar att falla mellan stolarna när ägandet förändras. Frågan blir nu om rättegången kan tvinga fram en faktisk upprensning i ett område som i årtionden präglats av förgiftat vatten, förstörda fiskevatten och ohälsa.
En genomlysning av värdländers risker under Parisavtalets artikel 6 visar hur “översäljning” uppstår när exporterade reduktioner inte längre kan räknas mot egna NDC-mål. I en ny forskningsrapport från energimyndigheten rekommenderas att regeringar klassar aktiviteter i negativ respektive positiv lista, och att medelrisk hanteras med NDC-anpassade baslinjer eller delning av utfallet – inte generella avgifter. Poängen är att samma ton CO2 inte kan räknas två gånger; motsvarande justeringar gör valet mellan inhemsk måluppfyllelse och handel skarpt.
En ny analys visar att världen med stor sannolikhet passerar 1,5°C redan på 2030-talet och att nettonoll inte räcker för att ta oss tillbaka. En ny forskningsrapport argumenterar för att politiken måste planera för en nettonegativ ekonomi där koldioxidupptag överstiger utsläpp, samtidigt som utsläppen minskar snabbt nu. Författarna förespråkar separata mål för utsläppsminskningar och negativa utsläpp, begränsad utbytbarhet mellan dem och ett “likvärdigt-med-likvärdigt”-krav där fossila utsläpp bara får balanseras med långlivad lagring. De varnar för att förlita sig på billiga krediter och efterlyser robust MRV, hantering av läckage och rättvis finansiering över generationer.
