Den brittiska Högsta domstolen har beslutat att ett uppmärksammat mål om oljeföroreningar i Nigerdeltat ska gå till huvudförhandling i mars 2027, där två nigerianska byar stämt Shell för långvariga skador på miljö och hälsa. Beslutet kommer efter ett decennium av juridiska turer och efterföljande klargöranden i Londons domstolar. Samtidigt har Shell sålt sitt onshore-bolag i Nigeria men fortsätter satsa offshore, där nya borrar kan ge sexsiffrig daglig produktion. Människorättsorganisationer varnar för att sanering och kompensation riskerar att falla mellan stolarna när ägandet förändras. Frågan blir nu om rättegången kan tvinga fram en faktisk upprensning i ett område som i årtionden präglats av förgiftat vatten, förstörda fiskevatten och ohälsa.
En genomlysning av värdländers risker under Parisavtalets artikel 6 visar hur “översäljning” uppstår när exporterade reduktioner inte längre kan räknas mot egna NDC-mål. I en ny forskningsrapport från energimyndigheten rekommenderas att regeringar klassar aktiviteter i negativ respektive positiv lista, och att medelrisk hanteras med NDC-anpassade baslinjer eller delning av utfallet – inte generella avgifter. Poängen är att samma ton CO2 inte kan räknas två gånger; motsvarande justeringar gör valet mellan inhemsk måluppfyllelse och handel skarpt.
En ny analys visar att världen med stor sannolikhet passerar 1,5°C redan på 2030-talet och att nettonoll inte räcker för att ta oss tillbaka. En ny forskningsrapport argumenterar för att politiken måste planera för en nettonegativ ekonomi där koldioxidupptag överstiger utsläpp, samtidigt som utsläppen minskar snabbt nu. Författarna förespråkar separata mål för utsläppsminskningar och negativa utsläpp, begränsad utbytbarhet mellan dem och ett “likvärdigt-med-likvärdigt”-krav där fossila utsläpp bara får balanseras med långlivad lagring. De varnar för att förlita sig på billiga krediter och efterlyser robust MRV, hantering av läckage och rättvis finansiering över generationer.
Ett växande forskningsunderlag pekar på att dagens livsmedelssystem driver både ohälsa och klimatpåverkan. Den huvudsakliga slutsatsen är att en global kostomställning mot mer växtbaserat, mindre rött kött och mindre socker skulle minska sjukdomsbördan och utsläppen av växthusgaser. Samtidigt behöver jordbruket ställas om så att produktionen ryms inom planetens gränser och naturens återhämtningsförmåga. En ny svensk artikel sammanfattar läget och efterlyser politiska verktyg, företagsansvar och konsumentstöd för att skala lösningarna snabbt.
